ARCANA Frågor & Svar  
 kapitel 6

Malmölogen (nr 26-30)

Här kan du läsa om en del frågor som ställts till vår hemsida eller vår bloggsida under 2010. Vi har gjort ett urval av de mest intressanta frågorna angående den teosofiska filosofin. Svaren som ges har förmedlats av undertecknad som ensam är ansvariga för svaren. Svaren är baserade på Helena Blavatskys teosofiska förmedling. Dessa frågor och svar ligger också på vår Bloggsida online http://teosofiskakompanietsljudblogg.blogspot.com


© 2010 Online Teosofiska Kompaniet Malmö

Dorje1.gif (4461 bytes)

|länk till HUVUDINDEX (här finns alla frågor samlade)
 

FRÅGA 26. OM TYSTNADENS RÖST OCH DESS OLIKA STADIER (Inskickad den 30 sep 2010)

Jag har precis lyssnat på föredraget "Sökandet efter Självet – Tystnadens Röst": [ Sökandet efter självet – Tystnadens Röst (29 sep 2010)]

a) Som jag har förstått "Självet" så rent begreppsmässigt delar Teosofin upp det i lägre jag och Högre Jag eller man kan också säga i personlighet och Högre Jag och man kan rita en triangeln (Högre Jag) och en fyrkant (lägre jag) och man kan också se "Självet" som en enhet med sju väsensidor eller principer.

b) När man då talar om Sökandet efter Självet måste man ju mena att söka helhet ? Så för mig blir det då att först förstå att det jag söker är jag redan eller?

c) Det som det då handlar om är att utveckla det jag redan är?

d) Vidare kom jag att tänka på att i bibeln står det att "Jag är den jag är". Men så dök där upp en fråga "När jag har funnit och förstått att helheten består av sju principer Atman, Buddhi, Manas, Kama, Prana,

Astralkroppen och den Fysiska kroppen med sju underplan till varje princip totalt 49 stycken". När jag till fullo har förstått och behärskar dessa 49 plan blir jag då en "Upplyst"?

e) Blir jag som det står i bibeln "född på nytt"?

Som du ser blev det några "frågor" som jag vill att du bekräftar som riktiga eller felaktiga slutsatser.

Tack på förhand

K.R



----------------------------------------------------------------------

SVAR:

a) Ja, vi har Individualiteten, det högre Jaget eller Triaden...plus Personligheten, det lägre Jaget, Fyrkanten...tillsammans Sju.  Eller så har vi Självet med sina sex aspekter...två dubbla trianglar + punketn i mitten, symboliskt uttryckt.

b) Ja, alla principer finns inom oss medvetet eller omedvetet/latent.

c) Ja, medvetandegöra det som som redan finns

d) Ja en person, en Mahatma som har alla sina principer i balans behärskar som mest alla 49 stadierna... helt riktigt.

e) Att bli född på nytt innebär att vi höjt oss till det högre Manas.

__________________________________________________________ 
  

FRÅGA 27. NÅGRA ORD KRING U.L.T.s. DEKLARATION (Inskickad den 1 okt 2010)

Hej

U.L.T.s. Deklaration:

Inriktningen  för denna loge är att självständigt och hängivet tjäna teosofins sak utan att vara bunden vid någon teosofisk organisation. Den är lojal mot den Teosofiska Rörelsens stora grundare men befattar sig inte med tvistefrågor eller olikheter i personliga åsikter.

Det arbete den har att utföra och det mål den har i sikte är alltför upphöjda och krävande för att den skall hinna med eller önska engagera sig i underordnade frågor. Detta arbete och detta mål är att sprida de grundläggande principerna i teosofins filosofi och att praktiskt tillämpa dem genom ett fullkomligare  förverkligande av  SJÄLVET; en djupare övertygelse om universellt broderskap.


Den anser att den orubbliga grundvalen för att ena teosofer, varhelst de befinner sig och hur deras villkor än ser ut, är likhet i mål, syfte och lära och har därför varken konstitution, stadgar eller styrelse, och denna grundval utgör det enda bandet mellan dess associerade medlemmar.

Den strävar efter att sprida denna idé bland teosofer för att befrämja enigheten.

Den betraktar som teosofer alla dem som ägnar sig åt att verkligen tjäna mänskligheten utan hänsyn till ras, tro, kön, ställning eller organisationstillhörighet och den välkomnar till sin sammanslutning alla dem som bekänner sig till dess angivna syften och som genom studier och på annat sätt önskar bereda sig för att bättre kunna hjälpa och lära andra.

Den sanne teosofen tillhör ingen kult eller sekt men tillhör likväl dem alla.

                                          _______________________

Följande undertecknas av den som vill bli associerad medlem av ULT:

Jag sympatiserar med denna loges syften såsom de beskrivs i deklarationen
och anmäler min önskan att upptas som associerad medlem.
   
Jag är införstådd med att anslutningen inte innebär andra förpliktelser från min sida än  dem jag själv åtar mig.
 

”Det arbete den har att utföra och det mål den har i sikte är alltför upphöjda och krävande för att den skall hinna med eller önska engagera sig i underordnade frågor”

Kan du ge exempel på underordnade frågor?

K.R.

---------------------------------------------------------------------- 

SVAR. 

Hej K.R.

Nu till din fråga: Kan du ge exempel på underordnade frågor?

Ja, om du läser Deklarationen, så är det viktigaste inom ULT att studera de grundläggande principerna i teosofins filosofi... allt annat är underordnat detta uppdrag och denna uppgift

Syftet med ULT är att studera teosofi inte något annat samt dela med oss till andra vad vi lärt oss, det vill säga vad som känns rätt inom filosofin... inte att sitta och dricka kaffe och diskutera vad Tarot korten säger om hur jag ska leva mitt liv.

Att studera politik och att diskutera vilket parti som är bäst är en underordnad fråga eftersom teosofin är parapolitisk till sitt väsen, även om några teosofer privat utövar politik, så hör det inte hemma på logemötena, alltså underordnat.

ULTs uppdrag är att tillhanda hålla den ursprungliga litteraturen som HPB och WQJ förmedlade, samt att studera den enligt en given plan.

Mvh
Björn-Peter Bernin

 _______________________________________________________   

FRÅGA 28. OM HEALING (Inskickad den 20 okt 2010)

Hej ULT!

Jag har lite tankar omkring ett föredrag hos Bruno Görings vänkrets. Om vi alla är förbundna i Anden så kan det ju inte vara så att det är Bruno Görings kraft jag får på ett sådant möte. Det måste vara den gemensamma gudomliga kraft som Vi alla har tillgång till hela tiden men som kanske är lättare att ta del av och öppna sig för i ett sådant sammanhang. ELLER?
Men vidare: Hur kan jag vara säker på att det inte samtidigt finns krafter där som är mindre bra? Precis som jag kan få på mig bakterier och virus i umgänget med människor i alla sammanhang kan jag kanske också här komma i kontakt med krafter av lägre natur. Kan det vara så eller är jag beskyddad i "Ljuset"?

När jag öppnar upp mig i sådana sammanhang kan jag tänka mig att det är lätt hänt att jag får på mig någon annans mindre bra bilder. ELLER? KAN DU FÖRKLARA FÖR MIG?

K.R

---------------------------------------------------------------------- 

SVAR. 

Vi är alla genomsyrade av Astralljusets alla energier eller bilder. Där finns alla goda och mindre goda krafter. Dessa möter vi varje dag, och beroende på vårt allmänna tillstånd, så tar vi in eller låter dessa bilder eller energier påverka oss. Det råder ett ständigt givande och tagande, detta är normalt. Vad det gäller att öppna upp sig för andliga eller helande krafter som finns i universum kan ju vara på både gott och ont. Hur ska vi veta hur energierna är hos en annan person som ger sig ut för att vara en healer. Är det bara positivt, bara för att några har blivit botade, vad vet vi om dem som inte blivit botade. Var kommer karman in i bilden? Var kommer självstyrd utveckling in i bilden? Hur hänger all detta samman?

Låt oss först se på den som helar, han eller hon är bärare av alla slags krafter, energier eller bilder som påverkar den behandlade. Är alla dessa ”rena” energier, fria från psykiska och känslomässiga bakterier eller virusart? Ja, hur ska vi veta det? Har vi någon möjlighet att kontrollera detta? Svar nej. Ska vi ändå ge oss in i dessa tillfälliga lösningar där vi tillfälligtvis blir ”botade? Tänk vidare om det är så att dessa healers ”parkerar” våra sjukdomar längre in i astralkroppen och låter dem ligga där ”paralyserade” tills den motverkande kraften tagit slut som stoppade dem, vilket kanske varar flera liv. ”Sjukdomen” kan ligga ”vilande” i många liv tills den blommar ut igen, och då blir vi sjuka igen, för vi har inte återställt balansen, harmonin, utan bara förflyttat energierna framåt i tiden.

En varaktig Harmoni återställs genom andliga initiativ reglerade av karma och reinkarnation under en serie liv.

Mvh
Björn-Peter Bernin

_______________________________________________________    

FRÅGA 29. OM PLATONS GROTTLIKNELSE OCH VÅR SKUGGSPELSVÄRLD  (Inskickad den 23 okt 2010)

Hej ULT!
 
Ordet "Skuggspelsvärld" läste jag i en artikel av Helena Blavastky och då kom jag att tänka på Platon och den berättelsen, liknelsen om att vi människor sitter i en grotta med ryggen vänd mot grottöppningen.

Vi stirrar på skuggorna på grottans väg och det enda vi behöver göra är vända oss om. Vi behöver bara vända våra ansikten mot grottöppningen där ljuset strömmar in.
 
Kan du förklara detta med andra ord?
 
Tack på förhand
 
K.R


---------------------------------------------------------------------- 

SVAR.

Först en kort beskrivning av Platons grottliknelse, som finns i Platons dialog Staten.

En grupp människor sitter fastkedjade i en grotta, med ansiktena vända mot grottans inre. Bakom dem finns en mur, och bakom muren brinner en eld. Mellan muren och elden går människor, som håller upp föremål ovanför muren, som i en dockteater. Elden kastar skuggor på grottväggarna, och dessa skuggor är de enda föremål fångarna i grottan kan se, och de roar sig med att diskutera skuggornas utseende.

Om någon av fångarna nu skulle kunna lösgöra sig från sina bojor, och passera förbi muren och elden och genom grottmynningen ut i den verkliga världen, skulle han omedelbart bländas av solen, som han aldrig hade sett förr. Men när hans ögon vant sig vid ljuset, skulle han kunna se de verkliga föremålen, vars skuggor han tidigare sett, och han skulle förstå att hans liv hittills varit ett sken. Skulle han dock av någon anledning välja att vända tillbaka in i grottan, skulle han ha mycket svårt att övertyga fångarna i grottan om vad han sett, och därtill skulle hans ögon, nu ovana vid mörkret, ha svårt att peka ut skuggorna på väggarna, och han skulle göra sig till åtlöje.

Grottliknelsens syfte är att illustrera Platons teori om idéer. Platon skiljer skarpt på sinnevärlden, där de föremål vi kan observera med sinnena finns, och idévärlden (eller formvärlden) där idéerna finns. Föremålen i sinnevärlden är endast imperfekta avbildningar av de verkligt existerande tingen, idéerna, på samma sätt som en cirkel ritad för hand alltid måste vara en imperfekt avbildning av den matematiskt definierade cirkeln. Kunskap om idéerna får man genom att nå kunskap om det Godas idé, som är den högsta av alla idéer.

Fångarna i grottan är alltså oss vanliga människor, fångade i vår sinnevärld. De skuggor som föremålen kastar är bara imperfekta avbildningar av de verkliga föremålen, på samma sätt som de föremål vi kan se bara är imperfekta avbildningar av de verkliga idéerna. Processen att ta sig upp och ut genom grottan ska motsvara den process vi måste gå igenom för att få kunskap om det Godas idé, medan den verkliga världen, utanför grottan, är idévärlden. Föremålen däri är idéerna, och solen som belyser idéerna är det Godas idé.


Människan som tar sig ut ur grottan är filosofen, och svårigheterna han möter i att övertyga sina medfångar i grottan motsvarar de svårigheter filosofen möter i att övertyga vanliga människor, som saknar kunskap om idéerna, om att formläran är rätt. Och på samma sätt som den som har återvänt ner i grottan har svårt att peka ut skuggorna på väggarna och gör sig till åtlöje, får filosofen höra att han har huvudet "uppe i det blå" och inte bryr sig om eller förstår sig på världsliga saker. Det var grottliknelsen i runda ord. [ Från Wikipedia]
Så vad är då det rätta enligt teosofin? Hur ska vi leva? Såklart är både idéernas värld och sinnenas värld nödvändiga. Man kan också se grottans värld som den värld vilken vi reinkarnerat i – vardagen – och att den värld vi kommer till efter döden är den verkliga världen – eller varför inte den upplysta vardagen. Att förklara något för någon som inte upplevt samma sak förblir alltid ett problem för den som upplevt och en gåta för dem som lyssnar. För att nå dit till det Högsta, det Goda måste vi människor lära oss att tjäna Livet och allt runtomkring. När vi gjort detta tillräckligt länge kommer vi att förstå att vi ”pendlar” mellan olika tillstånd, som är lika viktiga, och att vi behöver dem för att utveckla oss psykiskt och noetiskt. När vi har förstått att vi är dessa olika tillstånd närmar vi oss en förståelse av det Enda Livet, det Högsta Väsendet – den yttre och inre jämvikten. Livet blir då en Soldans snarare än ett Skuggspel.

Helena Blavatsky precis som hennes föregångare Platon har genom sina olika skrifter försökt beskriva sina upplevelser och sina filosofier på ett sådant sätt, att om vi bara anstränger oss lite grand och har tålamod, så kommer systemen de förmedlar sjunka in, och vi kommer att känna igen dem med tiden, eftersom de förmedlar arketypiska bilder eller ett holistiskt synsätt. Detta kommer att behövas i vår civilisation om vi ska klara att leva i den och vara lyckliga, samtidigt som vi tar ansvar för våra handlingar.

Vi måste lära oss att vända oss in till vårt Hjärta – vår inre Sol – om vi vill förstå och bli berörda av dessa stora tänkares idéer.

Meditation är en tyst och outtalad bön eller, som Platon uttrycker det, ”det tillstånd då själen i brinnande andakt vänder sig till det gudomliga; inte för att (som i den vanliga formen för bön) begära något särskilt gott utan i och för det goda självt – för det universellt Högsta Goda” av vilket vi på denna jord är en del, och ur vars väsen vi alla har utgått.

Därför, tillägger Platon, ”förbli tyst i de gudomligas närvaro tills de skingrar molnen från dina ögon och låter dig se med det ljus som utgår från dem själva och som inte belyser det som verkar vara gott för dig, utan det som i sig själv är gott. (Ur Nyckeln till Teosofin, kap 1)

Björn-Peter Bernin

Studiematerial:
Platon säger… av HPB  [
http://www.teosofiskakompaniet.net/HPB_PlatonSager_2008.htm]

_______________________________________________________    

FRÅGA 30. OM KORRESPONDENSLÄRAN (Inskickad den 27 okt 2010)


Hej ULT!

Jag har läst på många ställen i De Teosofiska Skrifterna som Ni har lagt ut på Er hemsida ordet "korrespondensläran".

Skulle Ni kunna förklara detta begrepp lite mer ingående? Har försökt att hitta en lite längre förklaring bland allt material som finns på hemsidan men har inte lyckas.

En nyfiken läsare.


 

August Strindberg


I texten Strindberg, Teosofin, Swedenborg av Dan Eklund på vår hemsida finner vi följande rader: I texten Poesien och Korrespondensläran skriver Strindberg att:

”Poesins väsen skall bestå i att finna motsvarigheter på olika plan

(Swedenborgs korrespondenser); därför är bilden, metaforen, liknelsen av största betydelse.”

Kanske vågar man säga att bildmetaforen ska/kan uttrycka det som inte kan uttryckas med orden. Böcklins målning i Spöksonatens slut och Toten-Inselfragmentets början är med största säkerhet där på grund av detta skäl. Den skulle visa på korrespondenserna mellan det materiella och andliga.

I en text som heter Högre Existensformer skriver Strindberg så här: Man har ofta frågat den missnöjde hur han tänkte sig ett bättre tillstånd, en sällare tillvaro. Swedenborg har skildrat sälla tillstånd på andra jordar, och om jag skulle därav konstruera nästa tillvarelseform, så bleve den så här.  Kroppen danad av finare materia, och födoämnen så subtila, av växter ensamt/men de födde inga barn, för detta var endast en station, den nästa efter döden från jordelivet. En motsvarighet till något av de tre planen i andevärlden hos Swedenborg.

Texten fortsätter: Hela denna station bestod av öar, simmande i något som kunde vara luft eller vatten. Bergen bestod av vackra stenarter, men vore endast liknelser. Då öarna simmade omkring ändrades utsikten alltjämt, och resor blevs därför onödiga. På varje ö fanns en borg, där väktare, hjälpare och lärare bodde

Ser man till vad som hittills har framkommit i citaten och i relation till Böcklins Toten-Insel målning kan man nog dra följande slutsats.
Strindbergs införlivande av Böcklins Toten-Insel i Spöksonaten och Toten-Insel fragmentets scenanvisningar är en symbolisk och poetisk beskrivning av en annan existensform än den vi lever här och nu på jorden, och detta förstås genom Swedenborgs korrespondenslära - där varje jordiskt ting har en andlig och en gudomlig motsvarighet.

Denna plats/existensform, är enligt Strindberg en mycket bättre plats än den jordiska tillvaron. Platsen består av öar dit de avlidna förs efter döden. De lever där ungefär som på jorden bara med den fundamentala skillnaden att allt är bättre.

Det finns flera öar och man går från en ö till den nästa, kanske från ett mentaltillstånd till ett annat som teosofin förespråkar.

Helena Blavatsky skriver i sin Nyckeln till teosofin Online (kap 6) så här när korrespondensläran appliceras på människans principer: Ta som exempel Plutarchos och läs vad han säger om människans ”principer”. Vad han beskriver har uppfattats bokstavligt och hänförts till metafysisk vidskepelse och okunnighet.

Låt mig illustrera med ett exempel. Plutarchos säger: ”Människan är sammansatt; och de tar fel som tror att hon enbart är sammansatt av två delar. För de föreställer sig att förståndet (hjärnintellektet) är en del av själen (den övre Triaden), men de misstar sig inte mindre i detta än de som gör själen till en del av kroppen, det vill säga gör triaden till en del av den förgängliga dödliga fyrfalden. För förståelsen (nous) är lika mycket höjd över själen, som själen är bättre och gudomligare än kroppen.

Denna förening av själen (psyche) med förståelsen (nous) bildar förnuftet; och med kroppen (eller thymos, den animala själen) passionerna; där denna är begynnelsen eller principen för njutning och smärta och den andra för dygd och last. Av dessa tre med varandra förenade och sammanfogade delarna har jorden givit kroppen, månen själen och solen förståelsen vid bildandet av människan.”

Denna sista mening är rent allegorisk; och kan endast förstås av dem som är förtrogna med den esoteriska korrespondensläran och som känner till vilken planet som är relaterad till varje princip. Plutarchos delade in principerna i tre grupper och framställde kroppen sammansatt av fysisk form, astral
skugga och livsfläkten, eller den lägre trefalden, vilken ” kommen från jord och skall till jord åter varda”; den mellersta principen och den instinktmässiga själen, den andra delen, härledd från och genom månen och ständigt påverkad av denna [22]; och endast den högre delen eller Andliga Själen med i henne befintliga Atmiska och Manasiska element gör han till en direkt emanation från solen, som här står för Agathon den Högsta
Gudomen.



Zodiaken

Korrespondensläran förekommer även inom Astrologin, och kan då se ut såhär: Kroppens delar anses t.ex. vara behärskade av olika tecken i djurkretsen. Alltefter det tecken man är född i skulle man således ha benägenhet för vissa sjukdomar och skador.

Vattumän anses t.ex. ha svaga underben och fallenhet för åderbråck. Väduren: Huvudet.
Tvillingarna: Lungorna, armarna.
Oxen: Halsen.
Lejonet: Hjärtat.
Kräftan: Magen.
Vågen: Njurarna.
Jungfrun: Inälvorna.
Skytten: Låren.
Skorpionen: Könsorganen.
Stenbocken: Knäna
Vattumannen: Underbenen
Fiskarna: Fötterna.

För att runda av denna intressanta fråga om korrespondensläran ska vi ta en blick på hur Strindberg, Sveriges störste skald använde sig av detta tema. Eszter Szalczer skriver i sin serie Strindberg och Teosofin på vår hemsida:

Strindberg är fortfarande sysselsatt med dessa frågor när han skriver sina anteckningar i En blå bok ( del I, II, III, 1906-08). Han blir alltmer övertygad om astralplanets verklighet.

Teosoferna säga, att vi redan här leva två liv, ett medvetet på jorden, och ett omedvetet därovan, men de flesta syns ha avbrutit förbindelsen med det övre planet, och därför kan de inte fatta vad ovanefter är, utan de ha uppfunnit att det inte finns något uppåt och nedåt i världen. (SS 46, s 128)

Dubbelgångaremotivet i samband med astralbilden återkommer ock­så på flera ställen i En blå bok (Jfr. ss 46, s 25of., SS 48, s 887), och även preexistenstanken dyker ofta upp. Strindberg skriver till exempel om att han har ett dunkelt minne om en annan, riktigare tillvaro. Det känns som om det nuvarande livet endast vore en ofullkomlig kopia av denna riktiga verklighet. (Jfr. ss 46, s 129) Beskrivningen har sina rötter i Platons reminiscenslära, men samtidigt bär den spår av buddhismen.

Den förkunnar nämligen att endast den upplyste (en buddha) kan genomskåda alla sina föregående inkarnationer.··Sinnevärlden som ett villornas rike på grund av sin föränderlighet och ändlighet, utgör också en av buddhismens huvudtankar. Den "egocentriska människan", som håller sig fast vid sin sinnliga personlighet, sin övergående och förgängliga mask, kan aldrig förena sig med den oändliga, sanna verkligheten. I detta fängelse är man dömd på att i oupphörligt lidande irra omkring i villovärlden. Denna tanke, som blir kärnan i flera senare dramer (till exempel i Till Damaskus, Ett drömspel), beskrivs även i En blå bok I, i uppsatsen "Egocentrisk människa":

Nådde han bara en punkt på radien eller på periferin, då kunde han lyfta jorden, som Arkimedes. Men då ska han ut ur sin egoistiska medelpunkt och söka det enda verkliga som är osynligt, ojordiskt; han ska lämna villorna hemma och sin falska horisont, söka sig ut ur cirkeln och bli tangenten som sträcker sig ut i det oändliga. Det oändliga tecknas som bekant med kroklinjen eller Cassinis kurva.

Den har ingen medelpunkt, men den har brännpunkter som är fasta, och drar man sina linjer genom dessa på ett särskilt sätt, så finner man något konstant, oföränderligt, bestående, som kan behövas i denna värld av villor, vacklande och obeständighet. (SS 46; s 18of)

 

Den osynliga verkligheten innebär även karmas lag, som det också skrivs mycket om i En blå bok. Strindberg uppfattar karma inte längre som Nemesis, som det blinda ödets grymma straff. Han menar i enighet med teosoferna att karma är den universella lagen, som infogar människan i det kosmiska kretsloppet. (Jfr. ss 47; s 699, 703f.)

Den kosmiska rytmens grundval är ljusets och mörkrets periodicitet, liksom allt liv och uppståndelse utgår från ljuset. "Och Gud sade orden: Varde ljus! Och ljus vart.” – utropar Strindberg i En Blå bok. (SS 48, s 961)

Visserligen finns det beröringspunkter mellan Swedenborgs idéer och en teosofisk världssyn. Sådana begrepp som analogi, korrespondens, preexistens, livsrevy inför döden ingår i bådas tankekretsar. Vi får inte glömma att Swedenborg också var mystiker själv. Följaktligen finns det någon gemenskap mellan hans och den teosofiska traditionens tankar. Martin Lamm visar till och med att Swedenborgs korrespondenslära har anknytning till nyplatonismen och kabbalan. (M. Lamm, Swedenborg, Johanneshov 1987 ss. 85 ff.258 ff.) Samtidigt är det ingen tillfällighet att den sökande Strindberg blev fängslad av precis dessa syner. De bildade inte ett system, men med dem som inspirationskälla kunde Strindberg bilda sitt eget, som gestaltades till en helhet.

Hans Infernosymbolik var hämtad först och främst från Swedenborg, men samtidigt använde han en ljussymbolik som visar teosofiska inflytelser. Infernos pilgrim kunde hitta ett ljus, som drog honom uppåt och antydde ett hopp för frälsning från det jordiska helvetet, från den sinnliga världens villor och irrvägar. Strindberg levde alltså i en värld, öppen både nedåt och uppåt.

Denna nya symbolik från och med Infernokrisen innebär alltså en motivkrets där man finner element som ljus sol öga -spegel -fotobild -himmel -"hemlängtan" -villovärld -dödsextas -reinkarnation -karma -förlossning -kretslopp -astralkropp astralljus -existensplan -uppstigande.

Dessa element, som intimt hänger samman, bildade andra sidan av hans världsbild, en kompletterande motbild till den helvetiska. I sin helhet blev det en världsbild som innebar förutsättningar för att kunna skapa symboler. Genom dessa symboler kan konstnären bli skapare av ett nytt universum, vilket jag kommer att visa i "dramakapitlet".

Man skulle kunna säga att konstnären blir källan till den energi, som kommer att utforma en nyordning av kaoset.

Ljusets väg gör till en frid förutan återvändo,
men ner till jorden leder mörkrets väg.
(Bhagavad-Gita, Lund 1980, övers. Nino Runeberg, VIII:26, s 52)

I Den Hemliga Läran, som Strindberg också hade läst, finner man att Helena Blavatsky ger sig på en förklaring av de mycket intressanta verserna i kapitel VIII av Bhagavad-gita. Hon säger:

I Bhagavad-gita (kap VIII) förekommer det ett ställe där Krishna i symboliska och esoteriska ordalag säger: Jag kommer nu att yppa för dig tiderna (betingelserna) ... när de hängivna vandrar hädan (från detta livet) för att aldrig återvända (bli återfödda) eller för att återkomma (i inkarnation igen). Elden, Flamman, dagen, den ljusa (lyckobringande) halvmånaden, det norra solståndets sex månader – se där de tider, då de, som skiljs hädan (dör) med kännedom om Brahman (yogierna) går till Brahman. Men de som går bort i rök (dör), om natten, under den (olycksbringande) mörka halvmånaden då månen är i nedan, eller under det södra solståndets sex månader, de förflyttas för en tid till månljuset (eller astralljusets boningar) och återvänder (återföds) sedan. Dessa två – ljus eller mörker – är världens (den stora kalpans eller tidsålderns eviga vägar. På den ena vandrar människan för att aldrig återvända, på den andra kommer hon till jorden.

Dessa termer "eld", "ljus", "dag", "den ljusa halvmånaden" leder till den Högste Anden, liksom "rök", "natt" och så vidare endast leder till månstigens slut, är obegripliga utan esoterisk kunskap. De är alla benämningar för olika gudomligheter som råder över de kosmopsykiska krafterna. (The Secret Doctrine, engelsk originalupplaga 1888, s 86.)

Lästips: Swedenborgs korrespondenslära (1969) av
Inge Jonsson

Björn-Peter Bernin

_____________________________________________
 
Sammanställd den 5 november 2010

United Lodge of Theosophists
Malmölogen


________________________________________


 
| 
till Helena Blavatsky  Online
| till William Q Judge Online  | till Robert Crosbie Online |  till ULTs hemsida | till toppen av sidan |

wpeAF.jpg (3179 bytes)

Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö     
Uppdaterad 2014-03-23