yantra1.gif (2187 bytes)

BHAGAVAD GITA
I TOLKNING AV

WILLIAM Q JUDGE

kapitel 10


HÄNGIVENHET GENOM DE UNIVERSELLA
GUDOMLIGA FULLKOMLIGHETERNA


© 1999 Online Teosofiska Kompaniet Malmö 

Dorje1.gif (4461 bytes)






WILLIAM Q JUDGE

wpeAF.jpg (3179 bytes)wpeAF.jpg (3179 bytes)wpeAF.jpg (3179 bytes)

 

 




”Jag upprättade hela detta världsalltet med en enda del av mig själv och förblir avskild.”
Bhagavad Gita, X:42

 

Krishna:

Hör igen, o du med de starka armarna, mina upphöjda ord, som Jag skall förkunna för dig som gläder dig över dem, därför att Jag är angelägen om din välgång.

Varken skaran av gudar eller Adept Kungarna känner mitt ursprung, eftersom
Jag är upphovet till alla gudarna och alla Adepter. Var och en som känner mig som den mäktige Härskaren över världsalltet och vet att Jag är utan födelse och början, han av alla skall oförvillad, bli frälst från alla sina synder. Fin uppfattning, andlig insikt, riktigt omdöme, tålamod, sanningskärlek, självbehärskning, glädje och smärta, framgång och motgång, födelse och död, fara och trygghet, fruktan, sinnesjämvikt, tillfredsställelse, tyglande av kropp och själ, givmildhet, godhet, hängivenhet och ära och vanära, alla dessa olika benägenheten och tillstånd hos alla varelser kommer från mig. Så föddes en gång ur min tanke de sju stora Vise och de fyra Manuerna som är av min natur, och från dem uppstod denna värld. Den som fullt ut känner denna min beständighet och mystiska förmåga skall förvisso få äga orubblig tro. Jag är alltings källa; allt utgår från mig; förvissad om att Jag är sådan dyrkar mig de Vise som är begåvade med andlig visdom; själva deras hjärtan och sinnen är i mig; när de upplyser varandra och ständigt talar om  mig är de fulla av glädje och tillfredsställelse. Åt dem som alltid är hängivna mig på detta sätt, dem som dyrkar mig i kärlek, skänker Jag den själens hängivelse genom vilken de kommer till mig. Hos dem utplånar Jag av medlidande, där jag står i deras hjärtan, med den andliga urskillningens strålande lampa mörkret som stammar ur okunnigheten.

Arjuna:

Du är Parabrahman! (1) den högsta boningen, den stora reningen; du är den Eviga Närvaron, det Gudomliga Väsendet, före alla andra gudar, helig,  ursprunglig, allt genomströmmande, utan början! Så sägs du vara av alla de Vise – av Narada, Asita, Devala, Vyasa, och du själv säger detsamma. Jag tror fullt och fast på allt som du, o Kesava, säger mig, ty varken gudar eller demoner förstår dina uppenbarelseformer. Du ensam känner dig själv genom ditt Själv, o du Högsta Ande, Skapare av och Härskare över allt som lever, Gudarnas Gud och Herre över världsalltet! Du ensam kan helt tillkännage dina gudomliga krafter med vilka du har genomtränga och fortsätter att genomtränga dessa världar. Hur skall Jag, med tanken oupphörligt vänd mot dig, kunna känna dig, o gåtfulle Herre? I vilka särskilda former skall Jag meditera över dig? 0 Janardana – anropad av dödliga - beskriv utförligt för mig dina egna krafter och uppenbarelseformer, ty Jag får aldrig nog av att dricka dina ords livgivande vatten.
______________

1) Bortom Brahma
.


Krishna:


0 bäste av Kuruer, välsignad vare du (2). Jag skall göra dig förtrogen med de viktigaste av mina gudomliga uppenbarelseformer, ty min naturs utsträckning är oändlig.
______________

2) I originalet innebär det första ordet en välsignelse; det står för en tacksägelse och betyder ”nu kommer”, men på engelska [och svenska] förmedlar texten ingen tanke om tacksägelse.

Jag är Jaget som bor i alla varelsers hjärta; Jag är i början, mitten och slutet av allt varande. Bland Adityaorna (3) är Jag Vishnu, och bland ljuskropparna är Jag solen. Jag är Marici bland Maruterna (4), och bland de himmelska boningarna är Jag månen. Bland Vedahymnerna är Jag Samaveda (5) och Indra (6) bland gudarna. Bland sinnena och deras organ är Jag Manas (7)  och i varelserna medvetandet. Jag är Shankara bland Rudraerna och Vittesa, rikedomens herre, bland Yakshaor (8) och Rakshasaor (9). Jag är Pavaka bland Vasuerna (10) och Meru (11) bland   högt strävande berg. Och vet, o Prithas son, att  Jag är Brihaspatil (12), den ypperste av lärare. Bland ledare för de himmelska härarna är Jag Skanda, och av vattnen är Jag oceanen. Jag är Bhrigu bland Adept-Kungarna, av ord är Jag stavelsen OM, bland former för dyrkan den tysta upprepningen av heliga texter, och av orörliga ting är Jag Himalaya. Av alla skogens träd är Jag Asvattha, Pippalaträdet, och av de himmelska Vise Narada. Bland Gandharvorna (13) är Jag Chitraratha och av fullkomliga heliga Kapila. Vet att bland hästarna är Jag Uchchaisrava, som steg upp med Amritan ur havet, bland elefanter Airavata och bland män deras härskare. Av vapen är Jag åskviggen, bland kor Kamadhuk, ymnighetskon, av alstrare Kärleksguden och av ormar Vasuki (14), deras hövding. Jag är Ananta bland Nagorna (15), Varuna bland vattenvarelserna. bland förfäderna Aryaman, och av alla  som dömer är Jag Yama (16). Bland Daityaerna är Jag Prahlada, och bland räknare är Jag tiden själv, bland vilddjur lejonet och bland de befjädrade Garuda (17). Bland dem som renar är Jag Pavana, luften, bland dem som bär vapen Rama, bland  fiskarna Makara och bland floderna Ganges. Av det som utvecklas, o Arjuna, är Jag början, mitten och slutet. Av alla vetenskaper är Jag kunskapen om Adhyatman (18) och av uttalade ljud det mänskliga talet. Av bokstäverna är Jag vokalen A, och av alla sammansatta ord är Jag Dvandva (19). Jag är den ändlösa tiden själv, och Jag är Upprätthållaren vars ansikte är vänt åt alla håll; Jag är den allt uppslukande döden och födelsen av dem som skall komma. Av kvinnliga ting är Jag ryktet, lyckan, talet, minnet, intelligensen, tålamodet och förlåtelsen. Av Samavedas hymner är Jag Brihat-saman och av versmåtten Gayatri. Av månaderna är Jag Margasirsha (20) och av årstiderna våren, kallad Kusumakara, blomstertiden. Av det som bedrar är Jag tärningen och av allt som glänser glansen själv. Jag är segern, jag är uthålligheten och godheten hos de goda. Av Vrishnis släkte är jag Vasudeva, av Pandusönerna är Jag Arjuna, rikedomens erövrare, av fullkomliga heliga är jag Vyasa (21) och av profeter-siare skalden Ushana. Bland härskare är Jag spöet, bland dem som vill segra är Jag statskonsten, och bland den hemliga kunskapens vise är Jag deras tystnad. Jag är, o Arjuna, fröet till allt som existerar, och det finns inte något, vare sig levande eller livlöst, som är utan mig. Mina gudomliga uppenbarelseformer, o du dina fienders förgörare, är utan slut, de många som jag har nämnt är bara exempel. Allt skapat som är beständigt, framgångsrikt och mäktigt – vet att det har sitt upphov i en del av min kraft! Men vad har du, o Arjuna, att göra med så mycken kunskap? Jag upprättade hela detta världsalltet med en enda del av mig själv och förblir avskild.
______________ 

3) Adityaorna, de tolv Solgudarna, som när tiden återkommer för att upplösas i eld, framkallar världsalltets brand.

4). Luftandarna.


5) På västerländskt språk kan den sägas vara sångens Veda, med ordet sång innebärande sångens makt i dess högsta potens. Bland många folk ansågs det att sången hade makt att få till och med materien att förändras och lydigt följa ljudet.


6) I originalet står där ”Vasava” som är ett namn på Indra.

7) Hjärtat eller förnuftet.

8) Andar av sinnlig natur.

9) Ett grupp av onda andar.

10) Varelser av hög rang bland de först skapade.

11) Av somliga uppfattat som Nordpolen.

12) Jupiter, Devornas läromästare.

13) En himmelsk härskara av sångare; ett slags elementalandar.

14) Giftormar.

15) Icke giftiga fabelormar som sägs äga talförmåga och förnuft.

16) De dödas Domare.

17) Garuda,Vishnus fågel, betyder också esoteriskt hela den manvantariska cykeln.

18) Den högsta andliga insikten.

19) En form av sammansatta ord i sanskrit som bevarar innebörden av de ord som ingår i sammansättningen.

20) Den månad då de regelbundna regnen har upphört och hettan avtagit.

21) Vyasa, författaren till Mahabharata.

Så lyder i Upanishaderna, i den heliga Bhagavad-Gita, i vetandet om det Högsta Anden, i Hängivenhetens bok, i samtalet mellan den helige Krishna och Arjuna, det tionde kapitlet, som kallas:

HÄNGIVENHET GENOM DE UNIVERSELLA GUDOMLIGA FULLKOMLIGHETERNA

 

WILLIAM Q JUDGE
Oktober, 1890

Översatt från William Q Judges Bhagavad Gita, kapitel X.  Utgiven av The Theosophy Company, Los Angeles 1971.
Denna översättning finns i sin helhet på svenska och kan köpas genom vår Internetbokhandel

___________________________________________________________________

  | till Robert Crosbie  Online  |   till William Q Judge Online  till Helena Blavatsky Online |  till ULTs hemsida   |  

wpeAF.jpg (3179 bytes)

Copyright © 1998-2016 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö     
Uppdaterad 2017-03-07