yantra1.gif (2187 bytes)

Trailokya

[HÄMTAT FRÅN TEOSOFISK ORDBOK ONLINE]



HELENA BLAVATSKY

© 2004 Online Teosofiska Kompaniet Malmö 

Dorje1.gif (4461 bytes)



Helena Blavatsky

HELENA BLAVATSKY 1831-1891

wpeAF.jpg (3179 bytes)wpeAF.jpg (3179 bytes)wpeAF.jpg (3179 bytes)

 

Trailokya, eller Trilokya (Sk.) Bokstavligen de ”tre regionerna” eller världarna; den kompletterande triaden till den brahminiska fyrfaldiga indelningen av världar som kallas Bhuvanatraya. En buddhistisk världslig lekman nämner bara en indelning av världarna i tre delar, medan en icke-initierad brahmin håller fast vid att det finns fyra. Den fyrfaldiga indelningen hos den senare visar fram de rent fysiska och sinnliga världarna, medan buddhisternas Trailoyka är rent andlig och etisk. Den brahminska indelningen kan man finna fullt beskriven under rubriken Vyahritis, för närvarande visas skillnaden tillräckligt i följande jämförelse: 
 

Den brahminska Indelningen av Världarna.  Den buddhistiska Indelningen av Regionerna.
1. Bhur, jord. 1. Begärens värld, Kâmadhâtu eller Kâmalôka.
2. Bhuvah, himmel, himlavalvet. 2. Formernas värld, Rûpadhâtu.
3. Swar, atmosfär, skyn.  
4. Mahar, evig lysande essens.  3. Den formlösa världen, Arûpadhâtu.


Alla dessa världar är lika med post mortem [efter döden] tillstånd. Så är till exempel Kâmalôka eller Kâmadhâtu, Mâras region, det vill säga den region som medeltida och moderna kabbalister kallar för astralljusets värld och ”skalens värld”. Kâmalôka har liksom varje annan region sina sju indelningar av vilken den lägsta börjar på jorden eller osynligt inom dess atmosfär; de andra sex höjer sig gradvis, den högsta är boningen för de som har dött genom en olycka, eller genom självmord under ett tillstånd av tillfälligt vansinne, eller som på annat sätt blivit offer för yttre krafter. Det är ett ställe för alla dem som har dött före slutet av sin utmätta tid, och vars högre principer därför inte genast går in i det Devachanska tillståndet – sover en drömlös ljuv sömn av glömska, i vars slut de antingen omedelbart återföds, eller gradvis passerar in i det Devachanska tillståndet.

Rûpadhâtu är den celesta formens värld, eller det vi kallar Devâchân. Hos icke-initierade braminer, kineser eller andra buddhister, är Rûpadhâtu uppdelad i arton Brahmâ eller Devalokas; inom dessa varar själens liv från en halv Yuga till 16, 000 Yugas eller Kalpas, och höjden på ”Skuggorna” sträcker sig från en halv Yojana till 16 000 Yojanas (måttet på en Yojana ligger mellan fem och en halv till tio eng miles!!), liksom liknande teologiskt svammel som utvecklats av prästernas hjärnor. Men den Esoteriska Filosofin lär att fastän Jagen för närvarande bevarar allting eller att varje människa bevarar sin form (såsom i en dröm), och i och med att Rûpadhâtu är en rent mental region och ett tillstånd, så har själva Jagen ingen form utanför sitt eget medvetande. Esotericismen delar upp denna “region” i sju Dhyânas, ”regioner” eller tillstånd av kontemplation, vilka inte är lokaliteter utan mentala representationer av dessa.

Arûpadhâtu: denna “region” är åter uppdelad i sju Dhyânas, ännu mer abstrakta och formlösa, ty denna “Värld” är utan någon form eller begär av något slag. Det är den högsta regionen av post mortem, Trailokya; och då det är vistelsen för dem som nästan är redo för Nirvâna och är i själva verket själva tröskeln till det Nirvânska tillståndet, så är det uppenbart att i Arûpadhâtu (eller Arûpavachara) kan det varken finnas form eller förnimmelse, eller någon känsla förbunden med vårt tre dimensionella universum.

HELENA BLAVATSKY
The Theosophical Glossary, 1892

Översatt från H P Blavatskys The Theosophical Glossary. Utgiven av The Theosophy Company, Los Angeles 1973.

_________________________________________________________________________________________________

länk till: TEOSOFISK ORDBOK ONLINE

_________________________________________________________________________________________________
 

| 
till Helena Blavatsky  Online
| till ULTs hemsida | till toppen av sidan |

wpeAF.jpg (3179 bytes)

Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö     
Uppdaterad 2014-03-23