yantra1.gif (2187 bytes)

Trisharana

[UR TEOSOFISK ORDBOK ONLINE]


HELENA BLAVATSKY

© 2005 Online Teosofiska Kompaniet Malmö 

Dorje1.gif (4461 bytes)



Helena Blavatsky

HELENA BLAVATSKY 1831-1891

wpeAF.jpg (3179 bytes)wpeAF.jpg (3179 bytes)wpeAF.jpg (3179 bytes)


Trisharana (Sanskrit). Detsamma som ”Triratna” och accepterat av både den norra och södra buddhistkyrkan. Efter Buddhas död antogs ordet av den religiösa rådsförsamlingen som en sorts formula fidei med betydelsen ”att ta tillflykt till Buddha”, ”att ta tillflykt till Dharma”, och ”att ta tillflykt till Sanga”, eller hans kyrka, i den betydelsen som det tolkas idag; men det är inte i den betydelsen som  ”Asiens Ljus” skulle han lärt ut formulan. Om Trikaya skriver Mr E. J. Eitel från Hongkong i sin handbok Handbook of Chinese Buddhism att denna ”trikotomism lärdes ut med hänsyn till alla Buddhors natur. Bodhi är det karaktäristiska hos en Buddha  – men en åtskillnad gjordes mellan ”essentiell Bodhi” såsom Dharmakayas attribut, det vill säga ”essentiell kropp”; ”reflekterad Bodhi” såsom Sambhogakayas attribut; och ”praktisk Bodhi” såsom Nirmanakayas attribut. Buddha som i sig själv kombinerar dessa tre existensvillkor sägs ha levt i tre olika sfärer samtidigt. Detta visar hur mycket den rent panteistiska och filosofiska läran är missförstådd. Utan att ens stanna upp och undersöka hur en Dharmakaya kropp kan ha några ”attribut” i Nirvana, vars tillstånd enligt den filosofiska brahmanismen och buddhismen visas vara fullständigt tom på attribut, så som det uppfattas av den begränsade mänskliga tanken – det kommer att vara alldeles tillräckligt att peka på följande: (1) Nirmanakaya klädnaden föredras av ”Medkänslans Buddhor” istället för Dharmakaya tillståndet just därför att det senare utesluter för den som uppnår detta tillstånd varje kommunikation eller relation med det begränsade, det vill säga, med mänskligheten; (2) det är inte Buddha (Gautama den dödliga människan, eller någon annan personlig Buddha) som lever allestädesnärvarande i de ”tre olika sfärerna samtidigt”, utan Bodhi den universella abstrakta principen av den gudomliga visdomen, som inom filosofin symboliseras av Adi-Buddha. Det är den senare som är allestädesnärvarande eftersom det är den universella essensen eller principen. Det är Bodhi eller Buddhaskapets ande som  har upplösts i sin ursprungliga homogena Essens och gått upp i denna, liksom Brahma (universum) går upp i Parabrahm, ABSOLUTHETEN – vilket avses med namnet ”essentiell Bodhi”. För en Nirvani eller en Dhyani Buddha måste anses – emedan den lever i Arupadhatu, det formlösa tillståndet, och i Dharmakaya – i sig själv vara ”essentiell Bodhi”. Det är Dhyani Bodhisattvorna, de ursprungliga strålarna av universell Bodhi som lever i ”reflekterad Bodhi” i Rupadhatu eller den subjektiva världens ”former”; och det är Nirmanakayorna (plural) – vilka frivilligt stannar kvar i Kamadhatu (begärens värld) oavsett om det är i objektiva former på jorden eller i subjektiva tillstånd inom sin sfär (det andra Buddhakshetra) – när deras liv upphör som ”praktisk Bodhi” i den ”upplysta” eller såkallade Buddha formen. Detta gör de för att kunna vaka över, försvara och hjälpa människosläktet. Därför är det varken en viss Buddha eller någon specifik avatar bland de kollektiva Dhyani Buddhorna som avses utan Adi-Bodhi  – det första Logos vars ursprungliga stråle är Mahabuddhi, den Universella Själen, ALAYA, vars flamma är allestädesnärvarande och vars influens har sin egen sfär i var och en av de tre formerna av existens, på grund av att den återigen är den Universella Existensen själv eller reflektionen av det Absoluta. Om det sålunda anses vara filosofiskt – att tala om Bodhi, vilken ”såsom Dhyani Buddha härskar i den andliga domänen” (den fjärde Buddhakshetran eller Buddhas region); och om Dhyani Bodhisattvorna ”såsom härskande i den tredje Buddhakshetran” eller ideationens domän; liksom om Manushi Buddhorna som befinner sig i den andra Buddhakshetran som Nirmanakayor  – så är det högst ofilosofiskt att tillämpa ”idén om en enighet inom treenigheten” på tre personligheter.

HELENA BLAVATSKY
The Theosophical Glossary, 1892

Översatt från H P Blavatskys The Theosophical Glossary. Utgiven av The Theosophy Company, Los Angeles 1973.

_________________________________________________________________________________________________
 

| 
till Helena Blavatsky  Online
| till ULTs hemsida | till toppen av sidan |

wpeAF.jpg (3179 bytes)

Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö     
Uppdaterad 2014-03-23