yantra1.gif (2187 bytes)

Teosofi
En  kort presentation 

Sammanställd av 
United Lodge of Theosophists
Malmölogen

© 2003 Online Teosofiska Kompaniet Malmö 
[andra reviderade upplagan]

Dorje1.gif (4461 bytes)

TEOSOFI eller Visdomsreligionen har existerat sedan urminnes tider. Den erbjuder oss en teori om naturen och människan som är baserad på en kunskap är härledd från forntidens Vise. Den har förmedlats i olika tidsåldrar av sådana Vise som Krishna, Buddha och Lao Tse i Österlandet och Pythagoras, Platon och Jesus i Västerlandet.

Teosofin är inte en "troslära", utan är en kunskap som varje individ kan göra till sin egen. Den är inte beroende av dogmer eller uppenbarelser. Teosofer kräver inte en acceptans av teosofin utan pekar på dess principer och hur man tillämpar dem. Teosofins syfte är att vi ska lära oss vem vi verkligen är, genom att visa på nödvändigheten av första hands kunskap och att vi ska bli vår egen auktoritet.


TEOSOFIN DEFINIERAD

Även om teosofi genom sitt etymologiska ursprung innehåller ordet "Gud", och vid första anblicken endast tycks omfatta religionen, så avvisar den inte på något sätt vetenskapen. Den är vetenskapernas Vetenskap, för ingen vetenskap kan sägas vara komplett som utelämnar någon del av naturen, vare sig den synliga eller osynliga. Omvänt så vänder sig varje religion – som endast förtröstar sig på en antagen uppenbarelse – bort från de lagar som styr människan och naturen, och utgör därför ett hinder för utvecklingen och den sanna lyckan.

Det är inga nya etiska begrepp som presenteras inom teosofin eftersom sann etik alltid är densamma. Men i teosofins läror kan man finna den filosofiska och förnuftsmässiga grunden för etiken och den naturliga praktiska tillämpning  av denna. De idéer vi har om Gudomen och Självet, naturens lagar och evolutionsprocessen, styr våra tankar samt vårt agerande. Därför kan vi säga att vi just nu, medvetet eller omedvetet, handlar enligt de filosofiska idéer vi har.

Teosofin förklaras genom tre stora idéer eller Grundsatser som utgör grunden för hela livet, vilka även indirekt finns i alla stora religioner och filosofier. De kan kortfattat beskrivas som:

1. Självet – det verkliga i människan.
2. Lagen – en evolutionsprocess beträffande formen och själen.
3. Evolutionen eller livsplanen – vars innebörd ligger i mål och syfte.


FÖRSTA GRUNDSATSEN
En Oändlig Princip

Forntida och moderna tiders stora tänkare har hävdat att det existerar En Oändlig Princip, som utgör Orsaken till allt som har varit, är eller kommer att bli. Detta är Självet hos alla varelser, den sanna Gudomen som genomsyrar varje punkt i rymden. Vi är oskiljaktiga från det, och var och en är en stråle från och förenade med denna Absoluta Princip. Vi är i vår essens DET som är oföränderligt och oförändrat. Den kraft vi har inom oss att förnimma, att veta, att erfara – oavsett vad vi iakttar, känt eller erfaret – utgör det Enda Självet, det Enda Medvetandet. Detta delas av alla på lika villkor, och är alla varelses Kraft. Detta är den sanna grunden för broderskap.


ANDRA GRUNDSATSEN
Karma

Den andra idén – Lagen, kallas Karma. Det är lagen om cyklers återkommande förlopp i naturen och den ständigt pågående tendensen att återupprätta den rubbade balansen. Karma kan tillämpas på vår etiska natur; den utgör lagen beträffande etiska orsakssammanhang, rättvisa, belöning och straff, den bakomliggande orsaken till födelse och återfödelse. Betraktad ur en annan synvinkel är den helt enkelt verkningar som strömmar från orsaker, verkan och återverkan, resultatet av varje tanke och handling. Karma betyder bokstavligt verksamhet. Teosofin betraktar universum som en intelligent helhet och varje rörelse inom detta universum utgör en handling som leder till resultat, som i sin tur leder till ytterligare följder. Vi agerar alltid i relation till andra och påverkar dem på gott eller ont och vi får uppleva de nödvändiga verkningarna som härstammar från de orsaker vi själva satt i rörelse. Detta erbjuder en idé om absolut rättvisa och grunden för den fria viljan.


Reinkarnation

En annan aspekt av den cykliska lagen som är intimt sammanvävd med karma är reinkarnation. Den innebär att män och kvinnor såsom tänkande varelser – bestående av själ, förnuft och ande – har sin boning i kropp efter kropp under sina liv på  jorden som utgör evolutionens arena, och där vi i enlighet med tillvarons lagar måste fullborda denna evolution. I vart och ett av våra liv är vi kända som en personlighet, men i det eviga förloppet är vi individualiteter, och känner inom oss själva en identitet som inte är beroende av namn, form eller hågkomster. Den fysiska kroppen utgör endast ett skal, som består av jordisk materia från de tre lägre rikena, mineral, växt och djurriket, och den utsätts ständigt för slitage och förnyas från dag till dag. Den verkliga varelsen är det osynliga väsen som har sin boning i kroppen och utgör orsaken till den nuvarande uppbyggnaden och utvecklingen av medvetandets lägre former. Kroppen är bara ett av de instrument som den inre människan använder sig av. Den psykiska, mentala och intuitiva karaktären utgör också instrument. Var och en av dessa indelningar är uppbyggda av oräkneliga intelligenta "livsenheter", och när individualiteten drar sig tillbaka vid dödens inträdande skiljs instrumenten och "livsenheterna åt, för att senare på nytt återförenas. I denna separation av själen från instrumenten ligger förklaringen till de så kallade "ande-manifestationer" vilka egentligen inte är annat än dessa "livsenheter" automatiska reflexer, präglade som de är av den bortgångna själens tankar och känslor.

Reinkarnationsläran utgör teosofins verkliga grund, ty den förklarar livet och naturen. Den utgör en aspekt av evolutionen, eftersom evolutionen inte skulle kunna fortlöpa om det inte fanns återförkroppsliganden. Reinkarnationsläran var ett vedertaget faktum på Jesus tid och accepterades av de tidiga kyrkofäderna.

Reinkarnationsläran tar bort sorgens och dödens många rädslor. På samma sätt som sömnen innebär en frigörelse från kroppen då vi drömmer, så utgör döden en vila och en frigörelse efter vilken vi åter kan inkarnera i en ny kropp på jorden. Vi kommer åter tillbaka till det vi skulle kunna kalla för vaken existens där vi än en gång möter dem som vi känt i tidigare liv så att de orsaker som vi gemensamt skapat kan få sitt utlopp.


TREDJE GRUNDSATSEN

Den tredje grundsatsen pekar på det faktum att alla varelser i universum har utvecklats från lägre förnimmelsegrader mot en större och större individualisering. Den hävdar också att de varelser som nått längre i utvecklingen än människan, tidigare genomgått vårt stadium och att det aldrig finns ett slut på evolutionen eftersom det i ett oändligt universum finns oändliga möjligheter. Och oavsett vilken grad vi uppnått inom en given utvecklingsperiod beträffande vår fullkomlighet, så finns det ständigt nya möjligheter och nya grader att uppnå.

Om vi betraktar livet och dess tänkbara mål, med alla de varierande erfarenheter som en människa kan uppleva, så inser man att ett enda liv inte är tillräckligt för att verkställa allt det som naturen avser, för att inte nämna allt det som vi själva önskar göra. Skalan och variationsgraderna av erfarenheter är oerhörd; varje form av intelligens som är stadd i naturens utveckling har antingen varit, är eller kommer att bli mänsklig.

Karma- och Reinkarnation är precis de två läror som mänskligheten är i allra störst behov av, eftersom dessa utgör ansvarets och hoppets läror. Karma – läran om ansvar – innebär att vad helst en människa sår kommer hon också att skörda. Reinkarnation – läran om hoppet – innebär att oavsett vad vi sått, individuellt eller kollektivt, så finns det alltid utrymme till förbättring. Själva existensen av lidandet är en läxa i sig. Karma och Reinkarnation visar att lidande uppstår genom felaktig tanke och handling. Genom vårt lidande uppnår vi en mer vidsynt och djupare förståelse av oss själva och andra, samt innebörden av medkänsla.

 

Ett studium av teosofin förser oss med tillfredsställande förklaringar på frågor som:

* Motsägelser och gemensamma nämnare inom de olika livsåskådningarna i världen samt en förståelse av det som ligger till grund för dem alla.

* Existensen av ondska, sorg och lidande.

* Olikheter beträffande sociala villkor, den skarpa kontrasten mellan rikedom och fattigdom, bildning och okunnighet, laster och dygder.

* Vissa individers innehav av särskilda psykiska krafter.

* De verkliga förhållanden bakom psykiska fenomen och den rätta attityden vid ett studium av dessa.


DEN TEOSOFISKA RÖRELSEN

Betraktar vi den Teosofiska Rörelsen i ett större perspektiv, återfinns den i alla tidsåldrar och bland alla folk. Varhelst tanken har kämpat för frigörelse, där andliga idéer, i motsats till former och dogmatism förkunnats, kan man skönja den stora rörelsen. Ty en ädel handling är inspirerad av en ädel tanke, och teosofin representerar principerna för sådant tänkande. Helena Petrovna Blavatsky och William Quan Judge var medstiftare av det ursprungliga Teosofiska Samfundet som bildades 1875 i New York. Den rörelse som de initierade har genomgått många förändringar. Och från dessa kommer det att växa fram en kärna av universellt broderskap inom mänskligheten. Ett bildande som de ursprungliga instiftarna hade i sikte från den allra första början. Det finns idag i Sverige grupper av verksamma teosofistuderande som dels är engagerade i att skaffa sig en teosofisk utbildning och dels förmedlar teosofin och gör den tillgänglig i samhället.


United Lodge of Theosophists är ett sällskap av teosofistuderanden som är förenade i en gemensam grundsyn som innebär likhet i mål, syfte och lära. U.L.T.s Loger håller regelbundna sammankomster i ett antal större städer i världen och dessutom finns det mängder av mindre studiegrupper där det bedrivs studier och diskussioner kring den teosofiska filosofin.


NÅGRA GRUNDLÄGGANDE TEOSOFISKA TEXTER

Nyckeln till Teosofin av H.P. Blavatsky. Denna är skriven i dialogform och detta verk erbjuder ett brett perspektiv över teosofin och förklarar de grundläggande principerna genom att svara på de frågor som varje sökande ställer. (finns delvis Online)

Teosofins Ocean av W.Q.Judge. Förmedlar alla de huvudsakliga filosofiska lärorna på ett klart och tydligt sätt. (finns delvis Online)

Bhagavad-Gita av W.Q Judge. Är en del av det hinduiska eposet Mahabharata. Även om det finns många översättningar av detta klassiska verk, så finns det knappast någon text som går att jämföra med denna utgåva vad beträffar filosofisk klarsynthet och litterär skönhet. (finns delvis Online)

Eko från Orienten av W Q Judge. Korta artiklar som framställer teosofins grundtankar på ett enkelt sätt. (hela finns Online)

Patanjalis Yoga Aforismer av W Q Judge. Här beskrivs teosofins syn på meditation och olika metoder förklaras för att uppnå det högsta rena medvetandet. (hela finns Online)

Helena Blavatsky på svenska Online


William Q Judge på svenska Online

En komplett boklista finns tillgänglig på vår hemsida för den som är intresserad. Kontakta oss genom:

United Lodge of Theosophists (ULT), Malmölogen
Kungsgatan 16 A,
Malmö

Teosofiska Kompaniet
Roslins väg 6, 217 55 Malmö

Tfn 040 26 22 11 eller 0709 26 22 12
E-post: Redaktionen@teosofiskakompaniet.net
Internet: www.teosofiskakompaniet.net

Sammanställd av 
United Lodge of Theosophists, Malmölogen
Den 18 februari  2003



|
   till ULTs hemsida  | till Helena Blavatsky  Online
| till William Q Judge Online   | till Robert Crosbie Online | 

wpeAF.jpg (3179 bytes)

Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö     
Uppdaterad 2014-03-23