triangel.gif (5598 bytes)
 

 Svar på Frågor
i
Teosofins Ocean

ROBERT CROSBIE


KAPITEL 12

[Frågorna 345-361]
 


© 2007 Online Teosofiska Kompaniet Malmö

Dorje1.gif (4461 bytes)

Robert Crosbie

 


Svar på frågor i ”Teosofins Ocean” | kap 1A |kap 1B |kap 2 | kap 3 | kap 4 | kap 5 | kap 6 | kap 7  | kap 8 | kap 9 | kap 10 | kap 11A | kap 11B | kap 12 | kap 13 | kap 14


KAPITEL 12

KAMA LOKA

 

 

Det första tillståndet efter döden. Var och vad är himmel och helvete? Kroppens död är endast dödens första steg. Det sker en andra död efter detta. Åtskiljandet av de sju principerna i tre grupper. Vad är Kama Loka? Ursprunget till den kristna skärselden. Det är en astral sfär med en mängd olika grader. Skandhorna. Människans astrala skal i Kama Loka. Det är utan själen, förnuftet och samvetet.  Det är ”anden” i seance rummen. Indelning av skalen i Kama Loka. Svarta magiker där. De som begått självmord och andras öde. Pre-devachanskt omedvetenhet.

________________________________________

Fråga 345:  Kapitlet talar om Kama Loka som en plats; är det en plats i metafysisk mening?

 

Svar: Det är en plats ”fysisk sett” i den meningen att det är en substansgrad” – den astrala substansen eller atmosfär som omger jorden på ett uppskattbart avstånd – och är sammansatt av de fysiska och de psykiska emanationerna från jorden. Men det utgör en metafysisk ”plats” vad beträffar den involverade personens medvetande.


Fråga
346: Är det då så att Kamaloka  planet är detsamma som astral planet?

 

Svar: Så är det. Vi går inte till någon speciell lokalitet för att nå det, lika lite som att vi går någonstans i vårt drömtillstånd. Vi är helt enkelt i detta tillstånd. Och Kamaloka är som drömtillståndet eftersom det är temporärt; när den energi som orsakade drömmarna är förbrukade, vare sig dessa är bra eller dåliga, så går människan in i sin egen personliga natur.

 

Fråga 347: Om Kamarupan är utan medvetande hur kan då Kamaloka liknas vid  drömtillståndet inom vilket medvetandet är aktivt?

 

Svar: Det har inte påståtts att Kamaloka är utan medvetande. Vi är, eller kan vara i Kamaloka just nu, beroende på hur vi mår, men vi är inte Kamarupor. En människa som är försjunken i ett dystert tillstånd befinner sig i Kamaloka i lika stor grad som hon skulle ha varit om hon gjort sig av med kroppen. Vi bör inte förväxla kroppen eller bäraren med medvetandet som använder det. Låt oss alltid komma ihåg att vi som Medvetande verkar i och genom substansen; vi får inte förväxla de former Medvetandet alstrar med Medvetandet självt.
 

Fråga 348: Hur tidigt lämnar den Verkliga Människan Kamaloka tillståndet?

 

Svar: Den Verkliga Människan är efter den fysiska kroppens död endast knuten en kort tid till Kamarupan; under denna tid är hon knuten till den på samma sätt som hon för närvarande kan vara knuten till den fysiska kroppen; men hon släpper nästan omedelbart  taget om den Kamiska kroppen, precis som hon släpper taget om den fysiska kroppen. Den Verkliga Människan går under vanliga omständigheter nästan omgående in i det Devachanska tillståndet. Kamarupan börjar omedelbart att upplösas och fortsätter att upplösas mycket snabbt, såvida den inte underbyggs genom mediumistiska eller andra utövanden.

 

Fråga 349:  Kan det inte finnas några fall då den Verkliga Människan bli fångad i Kamaloka?

 

Svar: De högre principerna hos en fullständig materialist eller hos någon som tagit de första stegen mot svart magi, är i själva verket fortfarande länkade till Kamarupan, men förutom det är det endast ett starkt inre begär för någonting som skulle kunna hålla kvar Jaget. Men så förhåller det sig inte i allmänhet, för när kroppen dör så kommer begärens säte, det vill säga, organen att förlora sin förmåga till stimulans. Minnet hos varje cell och varje organ bleknar bort då de inte längre utgör en del av en organisk varelse, och därmed uppstår inga ytterligare begär. Det kan finnas en tidsperiod av bara fem minuter, femton minuter eller ett år,  då våra begär löper i enlighet med de riktlinjer som vi hyst under livet, men de kan inte förnya sig själv särskilt väl eftersom det inte finns något säte för deras verksamhet. Endast ett mycket starkt otillfredställt begär kan hålla en Kamarupa vid liv under en lång tidsperiod, och begärskroppen kan endast förnyas genom någon yttre påtryckning. Även om en Kamarupa existerade som en sammanhängande massa av tendenser under hundratals år, så skulle detta inte innebära att Jaget var knutit till den. Om hon skulle vara förbunden med den skulle hon ha en viss kontroll.

  

Fråga 350: Existerar då den Kamiska kroppen som ett separat och åtskilt väsen från den människa som lämnat den?  

 

Svar: Låt oss alltid komma ihåg att den Verkliga Människan har sina synliga och osynliga beståndsdelar. De synliga beståndsdelarna finns i kroppen; de osynliga finns i astralkroppen. När kroppen är bebodd finns människan där – som den kontrollerande kraften. När hon lämnar kroppen förblir kroppen vad den var. När hon lämnar sin astralkropp i Kamaloka, förblir den precis som hon lämnade den. Hon är själv inte fången i Kamaloka, men hennes kvarlevor finns där, precis som hennes kvarlevor finns på det fysiska planet, för en längre eller kortare tidsperiod. Kvarlevorna är inte på något vis medvetna; de är värdelösa för människan och hon kan inte heller kontrollera dem. Även om de kan ha en viss påverkan på henne, så är hon dock inte medveten om detta faktum. Om hon skulle vara så medveten så skulle hon kunna kontrollera dem; hennes vilja skulle vara verksam. Men i själva verket är hon överhuvudtaget inte där.

    

Fråga 351: Existerar det något lidande i Kamaloka?

 

Svar: Inte för Jaget. Begären och passionerna som bildar Kamarupan återvänder till sina egna naturer lyckliga över förändringen. De tillhör den animaliska eller Kamiska världen inte den astrala materian.

 

Fråga 352: Men är vi inte fortfarande ansvariga för Kamarupan även när vi lämnat Kamaloka?

 

Svar: Jo. Kamarupan är som en maskin som vi inte har vetat hur vi ska använda och kontrollera. Om den åsamkar andra skada så är vi fortfarande ansvariga för skadan. Vi måste ta kontroll över denna gamla maskin och fortsätta med den uppgiften tills vi vet hur vi ska kontrollera den.

 

Fråga 353: Skulle ni säga att det Kamalokiska tillståndet endast är en förlängning av den fysiska tillvaron, i samma betydelse som så många av våra drömmar är? 

 

Svar: I de flesta fall, har den som dör en naturlig död en Kamalokisk existens som är analogt i tiden med det drömtillstånd som föregår den djupa sömnen, men känslor och begär i linje med avundsjuka, hämnd, ilska och lust lämnas där kvar som krafter, vilka fortsätter att verka efter det att människan inte längre har någon kontakt med dem. Resultatet av dessa verksamheter är något som människan möter när hon återvänder.

 

Fråga 354: Kan vi kalla Kamarupan en tankekropp?

 

Svar: Nej, inte en tankekropp; det är snarare tanke rester – tankens verkan på substansen, eller på alla de ”liv” som bildar substansen. Varje tanke vi hyser sammansmälter med något litet ”liv” och ger det en riktning och en impuls, men medan detta ”liv” av sig självt inte är medvetet, kommer det dock att upprepa denna impuls tills dess att energin dött ut. Anhopningar av dessa slags ”liv” kommer att sammanhållas en tid efter kroppens död, och även efter det att personen gått in i Devachan. Kamarupan fortsätter att existera efter det att personligheten lämnat den, precis som när den fysiska kroppen gör efter att själen lämnat den; den existerar fortfarande som en kropp, i form av dessa ”liv”, och har sin verkan på andra organismer.

 

Fråga 355: Påverkar eller berör Kamaruporna verkligen oss astralt?

 

Svar: De existerar fullständigt utan medvetande eller vägledning av något slag och svävar än hit än dit, påverkade av varje attraktion eller repulsion De har varken vilja eller medvetande, och de kan endast påverka oss genom att vi attraherar dem till oss genom en stark känsla som uppvisar lust, ilska eller avund.

 

Fråga 356: Utgör de tre klasserna av Skandhas ”liven” på de olika planen?

 

Svar: Skandhorna är ”liven” plus de impulser som skänkts dessa ”liv”. ”Liven” tillhör alla den som evolverat dem, och allt de känner till är den riktning som givits dem. De har ingen förmåga att välja; de kan inte heller initiera en impuls, utan mottar bara dem. Så Skandhorna är våra tendenser, kvaliteten på den kraft som vi har överfört på de varierande ”liven” på de olika planen eller naturens avdelningar, fysiska, mentala och psykiska. Vi aktiverar de fysiska ”liven” i våra kroppar; vi aktiverar de astrala motsvarigheterna vilka möjliggör fysiska uttryck; vi aktiverar de ”liv” som har att göra med våra tankeprocesser. Eftersom de har aktiverats av oss, så är de länkade till oss genom magnetisk eller elektrisk attraktion, och när vi återvänder till jorden så drar vi dem åter till oss, eller stimulerar Skandhornas de tre klasser, vilka som vi kan se, möjliggör det för åtskilliga klasser av Karma att vara verksamma samtidigt.
 

Fråga 357: Så i själva verket är hela läran om Skandhorna bara ytterligare en illustration av orsak och verkan?

 

Svar: Ja, vi kan inte tänka, känna, tala eller göra någonting utan att sätta igång några av dessa oändligt små färglösa ”liven”, med vilka hela atmosfären pulserar överallt, i en given riktning. Vi är ansvariga för dessa ”liv” för vi skapade dem som denna typ av ”liv”. Om den kraft som vi lagt ner i vår tanke var väldigt liten kan den givna riktningen vara kortlivad, men starka tankar och känslor aktiverar på ett kraftfullt sätt. Totalsumman av dessa ”liv” existerar alltid på de fysiska och astrala planen, och vi drar dem åter till oss som en massa eftersom vi var skaparna och upphovet till dem.

 

Fråga 358: Hur kan det vara att en person då han lämnar denna kropp får se sitt liv i revy efter det att hjärtat slutat slå och andningen upphört, när däremot den drunknande människan får se samma revy medan hon fortfarande lever?

 

Svar: En som drunknar befinner sig på själva dödens bro, och beroende på hur länge hon befinner sig på denna bro kommer hennes revy att sträcka sig – vilket av nödvändighet uppstår då vi släpper taget – eller delvis släpper taget – om det fysiska livet. Även om doktorn har uttalat sin dödsförklaring, så kommer hjärnan att fortsätta att tänka så länge som det fortfarande finns en gnista av animalisk värme i kroppen. På grund av att människan då inte kan gå framåt, färdas hon bakåt, därför rullas filmen upp från dödstunden eller den tidpunkt då hon närmar sig döden och hon kan då avläsa uppteckningen av alla sina tankar, ord, handlingar och intryck från det sista ögonblicket tillbaka till barndomens händelser.

 

Fråga 359:  Skulle en sådan revy ske om någon dödas av en explosion?

 

Svar: En sådan död är inte fullständig. Denna människa är fortfarande levande, fysiskt, mentalt och moraliskt, precis i samma utsträckning som innan kroppen sprängdes i bitar. Hon fortlever men utan sin fysiska kropp, precis som fallet är med de som begått självmord och med avrättade brottslingar. Alla som plötsligt kastas ut ur livet på sådana sätt är i själva verket inte döda; de har sina smaksinnen, begär och passioner av varje slag, som de bara kan tillfredsställa genom att en varelse intar en fysisk kropp. Ett resultat av dödsstraffet är en ökning av brotten, därför att dessa kroppslösa människor med sina passioner stimulerar förnuftet hos de människor som är ondskefullt lagda.
 

Fråga 360: Vad är skillnaden mellan den permanenta och den vanliga astralkroppen?

 

Svar: Den vanliga astralkroppen är uppbyggd och baserad på skandhorna, emedan den permanenta astralkroppen är uppbyggd och baserad på strävanden och självbemödande ansträngningar, samt på den astrala substansen, men inte direkt av den jordiska astrala substansen. Om någon som just bygger upp sin permanenta astralkropp skulle ge efter för ilska eller andra ondskefulla känslor i vilken riktning som helst, så skulle hon spoliera sitt uppbyggande, och den gamla skandhaiska astralkroppen skulle få fullt spelrum. En som har en permanent astralkropp uppgår aldrig i Kamaloka eller Devachan, för hon besitter för stor kunskap och kan därför inte dras in i dessa tillstånd. Vid återkomsten arbetar hon inte bara med tendenser utan med strävan, kunskap och bemödanden, vilka är av permanent karaktär.
 

Fråga 361: Vilken är den process genom vilken de lägre riken påverkas av våra tankar och strävanden? Är det möjligt att höja ”liven”  i vår kropp från det animaliska planet till det mänskliga?

 

Svar: ”Liven” från de lägre rikena, som vi använder i våra kroppar, kommer och går hela tiden. Medan de befinner sig inom vår inflytelsesfär, så präglar vi dem, och bär sedan dessa intryck tillbaka till de lägre rikena. Sedan attraheras de åter till en mänsklig kropp som inom sig har liknande slags ”liv”. Vissa ”liv”, eller de som präglas av det goda, förblir på det mänskliga planet, medan de som präglats av det onda återvänder till de lägre rikena. Vi lånar våra kroppar från jorden, och fortsätter att förnya dem hela tiden, så att de ”liv” som vi präglar med den rätta impulsen kommer tillbaka till oss.

_____________________________

 

 

SLUT PÅ KAPITEL 12 ONLINE

_______________


 

Översatt från Answers to Questions on THE OCEAN OF THEOSOPHY av Robert Crosbie, sid.163-169. Utgiven av The Theosophy Company Los Angeles, USA, 1933.
 


Länk till TEOSOFINS OCEAN, kapitel 1, av William Q Judge



|
  
till ULTs hemsida   |  till William Q Judge Online   | till Robert Crosbie Online | 

wpeAF.jpg (3179 bytes)

Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö     
Uppdaterad 2014-03-23