yantra1.gif (2187 bytes)

Var vaksam inför denna utveckling

ur tidskriften
TEOSOFISKA RÖRELSEN
nr 55

Joseph Head
 

© 2003 Online Teosofiska Kompaniet Malmö 

Dorje1.gif (4461 bytes)


 

Mot slutet av sin bok Nyckeln till Teosofin påpekar Helena Blavatsky, att det alltid i sista kvartalet av varje århundrade kommer en tydligt märkbar rörelse, som till sin karaktär är gemensam och en del av den som hon själv var grundare till. Och Judge nämner i sin artikel Plain Theosophical Traces sådana representanter som Ammonius Sakkas, Jacob Böhme, rosenkreutzarna, Louis Claude greve av St Martin och Thomas Paine.

I sin artikel Evangeliernas esoteriska karaktär säger H.P.B. i sin femte fotnot följande:

Det är flera anmärkningsvärda cykler som går mot sitt slut vid detta århundrades ände. Först Kali-yugas 5000 års cykel; sedan den judiska samaritanska Messianska cykeln som hänsyftar på människan som har samband med Fiskarnas tecken (Ichtys eller "fisk-människan" Dag). Det är en historisk cykel som inte är så lång, men väldigt ockult och varar omkring 2155 solår, men dess verkliga betydelse får man fram endast om man räknar i mån-månader. Detta inträffade 2410 och 255 f Kr eller när dagjämningspunkten befann sig i Vädurens tecken liksom i Fiskarnas tecken. När den om ett par år inträder i Vattumannens tecken kommer psykologerna att få extra mycket att göra eftersom mänsklighetens psykiska karaktärsdrag kommer att genomgå en stor förändring.

Robert Crosbie yttrade sig om denna fotnot av H.P.B. i en av sina brev (nr 8 i "Living the Life") i The Friendly Philosopher, han sade:

Denna "stora förändring" tror jag kan sammanfattas i tre ord: Mottaglighet för suggestion, god, dålig eller likgiltig. Se dig omkring om det inte ligger till såhär. Använder sig dagens "Messiasgestalter" av suggestion? Och har det överhuvudtaget funnits en tidpunkt då människorna borde använda sitt förnuft mera – grundat på alla de möjliga faktorer som finns tillgängliga för mänskligheten – än nu?

Detta är samma råd som man finner i H.P.B:s fjärde budskap till de amerikanska teosoferna, som kom år 1891, vilket var det år hon dog. Hon sade då:

Er position som förelöpare för den sjätte underrasen av den femte rotrasen, har sina speciella risker, såväl som sina särskilda fördelar. Psykism [medialitet] med all dess dragningskraft och faror utvecklas av nödvändighet bland er, och ni måste se upp för annars överträffar den psykiska [mediala] den manasiska och andliga utvecklingen. Psykiska förmågor är värdefulla tillskott till utvecklingen under förutsättning att de är under absolut kontroll, tyglade och styrda av den manasiska principen. Men dessa förmågor skenar iväg och tar kontroll i stället för att kontrolleras, utnyttjas i stället för att nyttjas och leder den studerande in i de mest farliga villfarelser och en säker moralisk undergång. Var därför vaksam inför denna utveckling som är så oundviklig för er ras och i er evolutionsperiod så att den slutligen verkar för det goda och inte för det onda; och mottag i förtid de innerliga och mäktiga välsignelser från Dem, vars ynnest aldrig kommer att överge er, om ni inte själva sviker.


"Mottaglighet för suggestion" är helt tydligt synonymt med den psykism som H.P.B. varnar för. Och enbart en liten glimt bland sådana allmänt spridda böcker som Channeling av Jon Klimo visar hur suggestionsförmågan verkar just nu. De som är intresserade av de olika aspekterna av dagens psykism, skulle få mycket ut av att läsa William Q. Judges artiklar som har anknytning till dessa ämnen. I en av dessa artiklar Spiritualism Old and New, ges många exempel på psykism tagna från bibeln, han säger:

Tvärs igenom Gamla Testamentet framträder de olika profeterna som inspirerade medier. En faller samman under natten och Herren, eller anden talar till honom; en annan fastar under fyrtio dagar, och då rör hans vakande ängel vid hans läppar med altarets eld; Ezekiel själv hör vattnet strömma och bullrande hjul emedan inspirerande idéer strömmar in i hans förbluffade hjärna. Allt detta är kopior av våra moderna mönster, förutom att de gamla inspirationerna har en känsla av förnuft och upphöjdhet. Men ingen av dessa gamla medier och siare och inspirerade talare – förutom nekromanerna [de som kommunicerade med de döda] – tog betalt för vad de såg och sade. Detta utgör skillnaden mellan en profet eller någon som är ett med en gud och en föraktad nekroman. Kan det vara möjligt att de gamle gjorde dessa åtskillnader, godtog den ene och fördömde den andre, utan någon som helst kännedom eller godtagbar orsak för en sådan inställning?

Kanske med några få undantag så tar den moderna "channelern" [den som kanaliserar meddelanden från andevärlden] betalt för sina förmedlingar, en del tar in miljontals dollar. Judge fortsätter:

De stora oraklen i Grekland och på andra platser hade sina jungfrur. Dessa var medier genom vilka de "styrande", som spiritualisterna skulle uttrycka det, gav svar på de ställda frågorna. Det är sant att pengar och gåvor skänktes till dessa etablissemang, men de tjänstgörande jungfrurna deltog inte i det världsliga; de mottog inga pengar och hade inga bestämda avgifter; de samlade inte på egendomar; de var befriade från ambitioner och små dagliga konflikter; ty deras liv var helt och hållet hängivet åt de högsta andliga tankar den tiden erbjöd, och de var utvalda på grund av deras renhet. Oraklet kunde heller inte blidkas genom pengar eller gåvor. Om oraklet talade så var allt gott och väl; om det förblev tyst, så gick den frågande sorgset och ödmjukt därifrån. Det fanns inga framställda och dolda behov efter något som kunde köpas för pengar. Faktum är att väldigt ofta efter det att oraklet hade talat och en stor gåva hade givits, så kom ett nytt yttrande från oraklet vilket befallde att hela gåvan skulle lämnas tillbaka.

Det finns andra åtskillnader och olikheter som i detalj omtalas i denna artikel, som man kan läsa om på sid. 480 i första bandet av Judges Theosophical Articles.

I skriftserien Fragments of Occult Truth – skriven av H.P.B., publicerad i The Theosophist, och omtryckt i A Modern Panarion  [p. 438] finns det ett avsnitt som har anknytning till detta ämne. På ett ställe i denna artikel där elementarer uppmärksammas vilka utgör källan till många spiritualistiska kommunikationer, talar hon om dem som meddelar "de renaste känslor och verkligt sublima idéer och läror" vanligtvis inte förmedlade av medier. Alla elementarer är inte ständigt verksamma på ett ondskefullt sätt.

Jämförelsevis har hela deras natur visat sig ha en större affinitet till materien än till anden, och därför är de oförmögna till vidare utveckling, men i förbindelse med en ren krets och talande genom ett ännu renare medium – väldigt få medier förblir i själva verket rena efter en lång bana av mediumskap – kommer den bättre och mindre degraderade sidan av deras natur fram och det är fullt möjligt för elementarer att besitta en perfekt intellektuell kunskap och omdöme gällande dygd och renhet samt insiktsfulla uppfattningar om sanningen och likväl egentligen vara moraliskt fördärvade i sina tendenser. Vi möter en mängd människor vilka hyser en sentimental kärlek för dygd, men likväl framstår deras liv som en lång oavbruten bana av lust och bristande självdisciplin; och som människorna varit så är även elementarerna – deras kvarlevor. Om vi ibland med bitterhet talar om den populära moderna kristendomen så sker detta på grund av att vi känner till att den med alla sina andra förädlande och försonande tendenser, när det gäller denna ytterst viktiga punkt, leder till förgörandet av myriader av själar. För den leder till tron att det är av ringa betydelse vad en människa gör, om hon blott hyser tro på syndernas förlåtelse och att hon genom att förlita sig på Jesus Kristus förtjänster kan undfly Herrens hämnd. Men det existerar ingen antropomorfisk Herre, ingen hämnd, ingen syndernas förlåtelse. Vad som existerar är helt enkelt en naturlag i verksamhet inpräglad i universum av det Absoluta, det är helt enkelt en fråga om affiniteternas jämvikt; och de vars gärningar och generella tendenser är jordiska går ner längs skalan, för att sällan, ja ytterst sällan, sedan stiga upp igen i sina egna identiteter; medan de vars tendenser är andliga passerar uppåt...[p. 446-47]

Det finns dock andra saker att beakta:

Nu får man inte för ett ögonblick förmoda att allt som vi får förmedlat från dessa medier har sitt ursprung i elementarerna. För det första finns det många välkända medier som inte är annat än skickliga bedragare. Det finns notoriska trancemedier, i synnerhet kvinnor, som ständigt arbetar upp sig inför sina så kallade trance tal och eftersom dessa personer verkligen är skickliga och bevandrade i god litteratur har de förmågan att föra fram respektabla avhandlingar som ibland snuddar på gränsen till att vara förstklassig karaktär. Det föreligger inte något andligt inflytande i dessa fall. Det enda till synes abnorma drag i sådana fall ligger i att personer som besitter så ansenliga förmågor är villiga att prostituera dem på detta sätt; att människor som har förmågan att kunna tala så väl och gripande om sanning och renhet dock är istånd att leva ett liv av falskhet och omoral... För det andra finns det fall av rena och genuina medier som under trance helt och hållet hänger sig åt inflytandet från sin egen sjunde princip, grekernas Augoeides. All undervisning kommer då från mediets egen själ och det är i sådana fall högst ovanligt att få förmedlat något högre än vad mediets eget intellekt under ett tillstånd av andlig hänryckning kan framkalla...[p.447-48]

Men en ännu vanligare inspirationskälla för mediet utgörs av ett eller flera av de närvarandes sinnen. Under ett trancetillstånd kan den andliga själen – den sjätte och sjunde principen – avläsa allt det som finns registrerat i sinnet eller minnet hos dem som den på ett eller annat sätt är attraherad till; och mediets uttalanden kommer i sådana fall att i stort sett vara på samma nivå som dem vilka mediet står i förbindelse med. Om dessa i sin tur är rena, högt kultiverade människor kommer de förmedlade lärorna likaledes vara rena och intellektuella. Men även här är det omedvetna mediet på det hela taget ovetande om varifrån dessa varseblivningar härstammar. I sin andliga själ vet den det utan tvekan, men i sin kombination med de andra principerna – en kombination som är nödvändig för att kunna skriva eller uttala dessa uppfattningar – famlar den i mörker och kan låta sig präglas av första bästa elementar som har tillräcklig styrka och som har någon uppfattning i fråga om det som mediet väljer att meddela. [p. 448]

I själva verket är mediumskap en farlig och alltför ofta en ödesdiger förmåga. Om vi opponerar oss mot spiritualism så gör vi inte detta på grund av att vi ifrågasätter verkligheten hos själva fenomenen. Vi är medvetna om att dessa fenomen kan ske och ständigt sker, oaktat all mängd av bedrägliga imitationer. Dessa fenomen kan våra adepter viljemässigt framkalla utan att försätta sig i fara. Vi motsätter oss spiritualism på grund av den obotliga andliga skada – för att inte nämna blott de fysiska lidanden – vilket utövandet av den ofrånkomligt i nio av tio fall leder till hos de medier som sysselsätter sig därmed. [p. 449]
 

Även om vi onekligen befinner oss långt ifrån de faktiska förändringar som kommer att inträffa senare i denna rund då Etern sägs komma inom vårt synfälts område så bör vi komma ihåg påståendet i Den Hemliga Läran (II, sid. 150) där det står att "Vår femte ras närmar sig snabbt det femte elementet – kalla det interstellär eter om ni så vill – vilket emellertid har mer att göra med psykologi än fysik." Sådana förutsägelser sammanhänger helt säkert med fotnoten i H.P.B.:s artikel där hon talar om de tre cykler som nådde sitt slut i och med det förra århundradet och som förde med sig det som hon kallade "en stor förändring". Det finns ett större samband relaterat till denna förändring i den varning som gäller psykism i skriften Fem Budskap och som för övrigt Robert Crosbie omnämner som en mottaglighet för suggestion.

Vidare står det i Den Hemliga Läran (I, sid. 272-273):

Först i nästa rund, den femte, skall det femte elementet, etern – akashas yttre kropp, om den ens kan kallas detta – bli ett för alla människor känt faktum i naturen, liksom luften nu är det för oss, och därigenom upphöra att  bara vara en förutsättning och en "förmedlare" för så många olika saker och ting, som det är nu. Och först under denna rund skall de högre sinnen, vilkas tillväxt och förkovran är beroende av akasha, få tillfälle att fullständigt utveckla sig. Som redan antyds, kan en delvis bekantskap med den väsenssida hos materien som vi kallar "genomtränglighet" och som skulle framträda samtidigt med det sjätte sinnet, väntas komma till utveckling vid behörig tid inom den nuvarande runden. Sedan våra hjälpkällor i nästa rund ökats med nästa element, skall genomträngligheten bli en så uppenbar egenskap hos materien, att de tätaste kroppar, vi i denna rund känner, då på sin höjd skall te sig lika hindrande för mänsklig förnimmelse som nu en tät dimma.

Detta manar till användandet av vår imaginära förmåga, att känna igen dels det som är detsamma och dels det som är annorlunda i psykismens cykler [de mediala] under århundrade efter århundrade, och att även känna igen förändringarna när det gäller utseende och framtoning av den Teosofiska Rörelsen, och inte minst relationen mellan den psykiska naturens växelspel och möjligheten till att uppväcka mänskligheten till andliga sanningar i en vidare bemärkelse. 

 

* Källa: "Watch Carefully this Development", Theosophy magazine, dec 1988, Los Angeles

________________________________________________________________________________________________________________


 
| 
till Helena Blavatsky  Online
| till ULTs hemsida | till toppen av sidan |

 

wpeAF.jpg (3179 bytes)

Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö     
Uppdaterad 2014-03-23