yantra1.gif (2187 bytes)

Teosofins Ocean
Online

[den ursprungliga och oförkortade ULT-utgåvan 2014]

Kapitel 2


Allmänna Principer

av
WILLIAM Q JUDGE

© 2014 Teosofiska Kompaniet Malmö 

Dorje1.gif (4461 bytes)

 

     
yantra1.gif (2187 bytes)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

KAPITEL II

 ALLMÄNNA PRINCIPER

En översikt av de allmänna lagar som styr Kosmos. Den sjufaldiga indelningen av detta system. Verklig materia är inte synlig och detta har alltid varit känt av Logen. Förnuftet är den intelligenta delen av Kosmos. I det universella Förnuftet innefattas Kosmos sjufaldiga plan. Evolutionen fortsätter enligt planen i det universella Förnuftet. Evolutionsperioderna upphör; detta är Brahmas Natt. Den mosaiska beskrivningen av de fem Moseböckerna har begränsat vår nutida uppfattning. Judarna har helt och hållet tagit en del av läran från de forntida egyptierna. Läran stämmer överens med den inre betydelsen av Första Mosebok. Evolutionsperiodernas ungefärliga längd. Samma lära som Herbert Spencer´s. I den gamla hinduiska kronologin ges detaljerna. Berättelsen om Salomos Tempel är den om människans evolution. Läran är mycket äldre än den kristna. Världens verkliga ålder. Människans ålder är mer än 18, 000, 000 år. Evolutionen genomförs enbart av de inre Jagen vilka slutligen blir andvändarna av de mänskliga formerna. Var och en av människans sju principer är härledd från en av Universums sju stora avdelningar.
Sidorna 14 till 22
 

__________________________________________________________________________________________________________________
THE OCEAN OF THEOSOPHY page14                                                                                         TEOSOFINS OCEAN sidan 14

Teosofins undervisning behandlar för tillfället huvudsakligen vår jord, även om dess verkningsområde sträcker sig till alla världar, eftersom ingen del av det manifesterade universum ställs utanför den enhetliga kroppens lagar, som verkar på oss. Vår glob är en del av solsystemet, utan tvivel förbunden med Venus, Jupiter och andra planeter, men då den stora mänskliga familjen måste finnas kvar på sin materiella bärare – jorden – tills alla rasens enheter som är redo, blir fulländade, så är evolutionen av denna familj av större betydelse för dess medlemmar. En del närmare uppgifter om de andra planeterna lämnas längre fram. Låt oss först få en allmän överblick av de lagar, som styr alltet.

Universum evolveras ur det okända, vilket ingen människa eller förnuft, om än så högt, må undersöka, på sju plan och på sju sätt eller metoder inom alla världar, och denna sjufaldiga differentiering orsakar att alla universums världar och varelser på den har en sjufaldig konstitution. Såsom de gamle lärde ut, är alla världar, små såväl som stora, kopior av det hela och den obetydligaste insekt, lika väl som den högst utvecklade varelse, är repliker i smått eller stort av det stora, allomfattande originalet. Från detta härstammar uttrycket, ”som ovan, så nedan”, vilket de hermetiska filosoferna använde. 

Universums sjufaldiga indelning kan i stora drag framställas på detta sätt: Det Absoluta, Ande, Förnuft, Materia, Vilja, Akasha eller Æther och Liv. I stället för ”det Absoluta” kan vi använda benämningen Rymden. För Rymden är det som alltid är, och i vilket all manifestation äger rum. Termen Akasha är hämtat från sanskrit och användes i stället för Æther, eftersom

__________________________________________________________________________________________________________________
THE OCEAN OF THEOSOPHY page 15                           DEN  FÖRSTA DIFFERENTIERINGEN                          TEOSOFINS OCEAN sidan 15


det engelska språket ännu inte utvecklat något lämpligare ord som benämning på det förtunnade materie tillstånd, som nu ibland av moderna vetenskapsmän benämns Eter. Om det Absoluta kan vi bara säga att DET ÄR.  Ingen av Skolans stora lärare tillskriver det Absoluta någon egenskap, fastän alla egenskaper existerar i Det. Vår kunskap börjar med differentieringen, och alla manifesterade föremål, varelser och förmågor är enbart differentieringar av det Stora Okända. Det mesta som kan sägas är, att det Absoluta periodiskt differentierar sig själv och periodiskt drar tillbaka det differentierade i sig själv.
 

Den första differentieringen – metafysiskt talat med hänsyn till tid – är Ande, med vilken framträder Materia och Förnuft. Akasha produceras ur Materia och Ande. Vilja är kraften hos Anden i verksamhet, och Livet är ett resultat av Akashas verksamhet, satt i rörelse av Anden på Materian. 

Men den Materia, som här omtalas, är inte vad som vanligen betecknas med detta ord. Det är verklig Materia, vilken är ständigt osynlig, och som ibland blivit kallad Urmateria. I brahmanernas system kallas den Mulaprakriti. Den forntida undervisningen har alltid hävdat, vad som numera erkänns av vetenskapen, att vi ser eller förnimmer endast fenomenet, men inte dess innersta natur, kropp eller materians väsensämne. 

Förnuft är den intelligenta delen av Kosmos, och i de sjufaldiga differentieringarna som i korthet tecknats är Förnuftet det, i vilket Kosmos plan är fixerad eller bevarad. Denna plan är överförd från en föregående bestämd manifestationsperiod som läggs till denna ständigt ökande fullkomlighet, och ingen gräns kan sättas för dess utvecklingsmöjligheter till fullkomlighet. Eftersom det inte finns någon början på det Absolutas manifestationer, kommer det aldrig att finnas något slut, utan detta utgående ur och indragande tillbaka i det Okända kommer att fortgå för alltid. 

Varhelst en värld eller ett system av världar är under utveckling, har planen därtill lagts ner i världsförnuftet;

__________________________________________________________________________________________________________________
THE OCEAN OF THEOSOPHY page 16                                                                                          TEOSOFINS OCEAN sidan 16


den ursprungliga kraften kommer från anden, grundvalen är materien – som i själva verket är osynlig – Livet uppehåller alla former, som fordrar liv, och Akasha är föreningslänken mellan materian å ena sidan och ande-förnuftet å den andra

När en värld eller ett system av världar nalkas slutet av vissa stora cykler, registrerar människorna en stor naturkatastrof i sin historia eller tradition. Dessa finns i överflöd; bland judarna med sin syndaflod; babylonierna med sina traditioner; i egyptiska papyrusrullar; i hinduernas kosmologi; och ingen av dem är enbart bekräftelse på den lilla judiska traditionen, utan alla pekar de på tidigare läror och också på dunkla hågkomster av periodisk förstörelse och förnyelse. Den hebreiska historien är blott ett obetydligt fragment lösryckt från stenläggningen i Sanningens Tempel. Liksom det finns periodiska mindre syndafloder och partiella förstörelser, så finns det också enligt läran universell evolution och involution. Den Stora Andningen fortgår utåt och inåt igen för alltid. När denna framskrider utåt framträder föremål, världar och människor; med tillbakadragandet försvinner allt till den ursprungliga källan. 

Detta är det Höga Väsendets vakna och sovande tillstånd; Brahmas dag och natt; urtypen för människans vakna tillstånd om dagen och sömn under natten, för vårt försvinnande från scenen vid slutet av ett kort människoliv och vårt återvändande för att fullfölja ett oavslutat arbete i ett nytt liv, i en ny dag. 

Världens verkliga ålder har länge varit höljd i dunkel för västerländska forskare, som ända fram till alldeles nyligen har visat en särskild motvilja mot att ta emot instruktioner från de österländska folkens uppteckningar, som är mycket äldre än de västerländska. Likväl finns sanningen om detta ämne hos de orientaliska folken. Det medges, att en egyptisk civilisation blomstrade för många århundraden sedan, och då det inte finns i någon levande egyptisk skola med forntida läror som kan såra den moderna stoltheten, och kanske för att judarna ”utvandrade från Egypten” för att fästa en missförstådd mosaisk tradition på den moderna utvecklingen, så sätter man i dag ett större värde på inskriptioner ristade på sten och skrivna på papyrus

__________________________________________________________________________________________________________________
THE OCEAN OF THEOSOPHY page 17                DEN MOSAISKA TRADITIONEN  OTILLRÄCKLIG                       TEOSOFINS OCEAN sidan 17


än hinduernas alltjämt levande tankar och urkunder. För de senare finns alltjämnt bland oss, och det skulle aldrig gå an att erkänna, att en fattig, erövrad ras äger kunskap avseende människans ålder och hennes värld, vilken den framväxande västerländska kulturen med krig och annektering inte känner till. Allt sedan Mindre Asiens och Europas okunniga munkar och teologer lyckades påtvinga västerlandet den mosaiska framställningen av de fem Moseböckerna beträffande jordens och människans tillblivelse på den kommande västerländska evolutionsteorin, har till och med de lärdaste vetenskapsmännen fruktat att erkänna det antal år, som måste ha förflutit sedan Adams tid, eller har deras tanke- och iakttagelseförmåga förvanskats, närhelst de vänt blicken mot en annan tidräkning som skiljer sig från den som tillhör några stammar av Jakobs söners. Till och med den vördnadsvärda, åldersstigna och tysta pyramiden vid Gizeh, vaktad av de i sten tillverkade Sfinxen och Memnod, har degraderats av Piazzi Smyth och andra till bevis för att det engelska tumsmåttet måste gälla, samt att en ”söndag med vardagsprägel” strider mot den Allrahögste Gudens lag. Likväl kunde man förvänta sig i den mosaiska redovisningen att finna en hänvisning till ett sådant bevis gällande pyramiden, så finner man inte den minsta antydan om det utan endast en uppteckning av att kung Salomo byggde ett tempel, av vilket aldrig ett spår återfunnits.
 

Men teosofen vet, varför den hebreiska traditionen sålunda blev en märkbar broms för det västerländska förnuftet; han känner sambandet mellan det judiska och det egyptiska; vad som är och skall vara Nildalens gamla pyramidbyggares återuppväckande och var dessa forntida mästermurares planritningar hålls undangömda för profana blickar ända till dess cykeln i sitt omlopp för fram dem igen. Judarna bevarade endast en del av Egyptens dolda lärdom under bokstavstexten i Moseböckerna, och den finns där än i dag, i vad de kallar skrifternas kabbalistiska eller dolda betydelse. Men de egyptiska själar, som tog del i Gizeh pyramidens uppförande, som tog del i Egyptens styrelsesätt, teologi, vetenskap och civilisation, har lämnat sin forna ras;

__________________________________________________________________________________________________________________
THE OCEAN OF THEOSOPHY page 18                                                                                          TEOSOFINS OCEAN sidan 18

denna ras som nu dött ut och de forna egypterna återupptog sitt arbete i västerlandets annalkande raser, särskilt de som håller på att återbefolka Amerikas kontinenter. När Egypten och Indien var yngre, fanns där en varaktig förbindelse mellan dem. Båda, enligt de teosofiska lärorna, tänkte lika, men ödet bestämde att av de två endast hinduerna kom att bevara de gamla lärorna hos ett levande folk. Därför kommer jag att föra fram läran enligt de bramanska nedteckningarna från Hindostan om, dagar, nätter, år av Brahmâs liv, som representerar universum och världarna. 

Läran kullkastar med en gång förklaringen som under så lång tid lämnat plats för den mosaiska traditionen, men är i full överensstämmelse med den tydliga redogörelsen i Första Mosebok [Genesis] om andra och tidigare ”skapelser”; med den kabbalistiska tydningen av den gammaltestamentliga versen om Edoms kungar, som representerar tidigare evolutionsperioder, före den som startade med Adam och stämmer också överens med den övertygelse som några av de första kristna kyrkofäderna berättade för sina bröder om underbara svunna världar och skapelser. 

 Brahmâs dag sägs vara ett tusen år och hans natt av samma längd. I den kristna bibeln finns en vers, som säger, att en dag för Herren är såsom tusen år, och ett tusen år är såsom en dag. Detta har vanligen använts för att prisa Jehovas makt, men det har en misstänkt likhet med den äldre lärans längd på Brahmâs dag och natt. Det skulle vara av större värde om det förklarats som ett periodiskt framträdande av de stora dagar och nätter med lika längd av universums manifesterade världar. 

En jordisk dag bestäms av solen och är dock tolv timmar lång. På Merkurius torde det vara annorlunda och än mer på Saturnus och Uranus. Men en Brahmas dag består av vad som kallas Manvantaror – eller period mellan två mänskligheter – fjorton till antalet. Dessa omfattar fyra miljarder tre hundratjugo

__________________________________________________________________________________________________________________
THE OCEAN OF THEOSOPHY page 19                             BRAHMAS DAGAR OCH NÄTTER                              TEOSOFINS OCEAN sidan 19


millioner dödliga eller jordiska år, vilket motsvarar en Brahmâs dag. 

När en sådan dag sätter igång, börjar, vad beträffar detta solsystem, den kosmiska evolutionen, vilken håller på mellan en och två miljarder år för att utveckla själva den första eteriska materian innan utvecklingen av mineralets, växtens, djurets och människans astrala riken är möjliga. Detta andra steg upptar inemot trehundra millioner år, och därefter försiggår ännu fler materiella processer för frambringandet av de konkreta naturrikena, människan inberäknad. Detta kräver en till en och en halv miljarder år. Och antalet solår som omfattar den nu pågående "mänskliga" perioden, utgör mer än aderton millioner år. 

Detta är exakt vad Herbert Spencer avser med det gradvisa framträdandet av det kända och heterogena ur det okända och homogena. För de forntida egyptier och de hinduiska teosoferna har aldrig medgett en skapelse av intet, utan höll alltid bestämt fast vid en gradvis utveckling av det heterogena och differentierade ur det homogena och odifferentierade. Inget förnuft kan förstå det oändliga och absolut okända, som är, har ingen början och kommer inte att få något slut; vilket både är sist och först, eftersom, vare sig det är differentierat eller försänkt i sig självt, alltid är. Detta är den Gud som omtalas i den kristna bibeln som den kring vars boning råder mörker.

Denna hinduernas kosmiska och mänskliga kronologi förlöjligas av västerländska orientalister, likväl kan de inte leverera något bättre och är ständigt oense med varandra om samma sak. I Wilsons översättning av Vishnu Purana kallar han det hela för ett påhitt baserat på ingenting, och barnsligt skryt. Men Frimurarna, vilka förhåller sig passiva i denna fråga, borde veta bättre. I berättelsen om Salomos Tempel, som byggdes av heterogena material vilka förts samman från olika håll, och som byggdes utan att ett hammarslag hördes, kan de se överensstämmelsen

__________________________________________________________________________________________________________________
THE OCEAN OF THEOSOPHY page 20                                                                                          TEOSOFINS OCEAN sidan 20


med sina egyptiska och hinduiska bröders föreställningar. För med Salomos Tempel menas människan, vars kroppsliga tempel är uppbyggt och fullbordat och dekorerat utan ringaste buller. Men materialen måste sökas, samlas ihop och formas i andra och avlägsna sfärer. Detta sker under dessa tysta perioder som tidigare nämnts. Människan kunde inte ha något kroppsligt tempel att leva i förrän Mästaren, som är den inre människan, hade funnit allt det behövliga materialet och därefter planenligt utarbetat de olika detaljer som fogades samman till den mänskliga byggnaden. Under den ofantliga tidsperiod som följde på hopsamlandet och formandet av den första, nästan oberörbara materian, var det därför mineral- och växtrikena som ensamt härskade på jorden medan den osynlige Mästaren – människan – inifrån arbetade på planerna för människotemplets grundläggande.  Allt detta krävde många, många tidsåldrar, eftersom vi vet att naturen aldrig gör några språng. Och när det grova arbetet avslutats, och den mänskliga templet uppförts, skulle ännu många tidsåldrar krävas, innan alla tjänare, präster och rådgivare lärt sig sina uppgifter ordentligt, så att människan – Mästaren – kunde använda templet för dess bästa och högsta syften.
 

Den urgamla läran är långt mer ädel än den kristna religiösa eller den rena vetenskapliga skolan. Det religiösa ger en teori, som strider mot förnuft och fakta, medan vetenskapen inte kan ge någon grund för de fakta, som den observerar vilket på inget sätt är ädelt eller upplyftande. Endast teosofin, som omfattar alla system och varje erfarenhet, ger nyckeln, planen, läran, sanningen. 

Världens verkliga ålder påstås av teosofin vara nästan oräknelig, och att människan i hennes nuvarande form är över aderton millioner år. Det som till slut blev människan, är emellertid av vida högre ålder, för innan de nuvarande två könen framträdde, var människovarelsen tidvis av en form och tidvis

__________________________________________________________________________________________________________________
THE OCEAN OF THEOSOPHY page 21                              MÄNNISKANS VERKLIGA  ÅLDER                               TEOSOFINS OCEAN sidan 21


av en annan, ända tills planen i sin helhet blivit utarbetad till vår nuvarande form, funktion och kapacitet. Detta finns refererat i forntida böcker skrivna för profana i vilka människan vid någon tid sägs ha varit klotformig. Det var vid en tidpunkt, då förhållandena gynnade en sådan form, och naturligtvis ligger den längre tillbaka i tiden än aderton millioner år. Då klotformen var rådande, hade könen, sådana vi nu känner dem, ännu inte differentierats, utan det fanns enbart ett kön eller, om man så vill, inget kön alls. 

Under alla dessa tidsåldrar, som föregick människans slutliga framträdande, arbetade evolutionen på fullkomnandet av olika krafter, vilka vi nu äger. Detta utfördes av jaget eller den verkliga människan som genomgick erfarenheter i otaliga växlande tillstånd av materia, som i stort sett följde och fortfarande följer samma plan för universums allmänna utveckling, som ovan beskrivits. Det vill säga, detaljerna utarbetades först inom mycket eteriska, ja i själva verket metafysiska tillvarelsesfärer. Nästa steg medförde samma detaljers framträdande på ett plan av något mera förtätad materia, tills de slutligen kunde utföras på vårt nuvarande plan i, vilket vi oriktigt kallar grov materia. Under dessa tidigare tillstånd, existerade våra sinnen så att säga i ett frö stadium eller som ide, ända tills vi nådde astralplanet som ligger närmast vårt nuvarande, då blev de koncentrerade till de sinnen, som vi nu använder genom de yttre organen. Dessa yttre organ för syn, känsel, hörsel och smak tas ofta av okunniga eller tanklösa människor för att vara de verkliga organen och sinnena, men den som tänker närmare på saken måste inse, att sinnena är invärtes och att deras yttre organ endast är förmedlare mellan det synliga universum och den verklige iakttagaren inom oss. Och först sedan alla dessa olikartade krafter och möjligheter blivit till fullo utvecklade under den långsamma men ofelbara evolutionsprocessen, framträder så småningom människan såsom ett sjufaldigt väsen, på samma sätt som universum och jorden själv är sjufaldiga. Var och en av människans sju principer härleder sig från

__________________________________________________________________________________________________________________
THE OCEAN OF THEOSOPHY page 22                                                                                         TEOSOFINS OCEAN sidan 22


en av de sju första stora avdelningarna, och var och en dem står också i förbindelse med den planet, det evolutionsplan och den ras, inom vilken dess utveckling genomfördes. Det är viktigt att behålla den första sjufaldiga differentieringen i tanken, eftersom den är grunden för allt det följande. Liksom den universella evolutionen är sjufaldig, så är mänsklighetens evolution sjufaldig i sin konstitution, och försiggår på en sjufaldig jord. Detta omtalas i den teosofiska litteraturen såsom den Sjufaldiga Planetkedjan och står intimt förknippad med Människans särskilda evolution.
 

WILLIAM Q JUDGE 

Översatt från The Ocean of Theosophy av William Q Judge. Utgiven av The Theosophy Company, Los Angeles, 1987

______________________________________________________

länk till Huvudindex
Teosofins Ocean
______________________________________________________

 

 länk till Svar på Frågor till Teosofins Ocean, kapitel 2 av Robert Crosbie

______________________________________________________



|
   till ULTs hemsida   |  till William Q Judge Online   | till Robert Crosbie Online | 
till toppen  |

wpeAF.jpg (3179 bytes)

Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö     
Uppdaterad 2014-06-11