yantra1.gif (2187 bytes)
3

Teosofins Ocean
Online

Den ursprungliga och oförkortade amerikanska ULT-utgåvan 2017

Kapitel 3


Jordkedjan

av
WILLIAM Q JUDGE

© 2017 Teosofiska Kompaniet Malmö 

Dorje1.gif (4461 bytes)
 

 

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

KAPITEL III

JORDKEDJAN

Läran med hänsyn till Jorden. Den är också sjufaldig. Den är en av en sjufaldig kedja som korresponderar med människan. Alla sju är inte i en kedja avskilda från varandra, utan de genomtränger varandra. Jordkedjan är reinkarnationen av en tidigare gammal och nu död kedja. Denna gamla kedja var den vilken vår måne är dess synliga representant. Månen är nu död och hopkrympt. Venus, Mars och så vidare är levande medlemmar till andra liknande kedjor som vår. En viss mängd Jag för varje kedja. Antalet är bestämt, men svårt att beräkna. Deras evolutionsförlopp genom de sju globerna. Inom varje utvecklas en speciell del av vår natur. På den fjärde globen började förtätningprocessen och når sin gräns.
Sidorna 23 till
28

 

__________________________________________________________________________________________________________________
THE OCEAN OF THEOSOPHY page 23                                                                                          TEOSOFINS OCEAN sidan 23

Teosofins uppfattning om jordens uppkomst, dess evolution samt av människo-, djur och andra monaders utveckling skiljer sig helt och hållet från våra moderna teorier, och är på några områden raka motsatsen till de accepterade teorierna. Men våra dagars teorier är inte varaktiga. De växlar med varje århundrade, medan den teosofiska teorin förändras aldrig, ty enligt dessa Äldre Bröders mening, vilka nu åter offentliggjort den genom att hänvisa till forntida urkunder för deras bekräftelse, är den helt enkelt en framställning av fakta i naturen. De moderna teorierna däremot är alltid spekulativa, föränderliga och växlar ständigt.                     

Om vi följer den allmänna planen, som skisserats på de föregående sidorna är jorden sjufaldig. Den är ett väsen, inte bara en anhopning av grov materia. Och då den nu är ett väsen av en sjufaldig karaktär måste det finnas sex andra glober, som tillsammans med henne kretsar i rymden. Denna förening av sju glober har blivit kallad ”Jordkedjan” eller ”Planetkedjan”. I De Invigdas Lära [De Invigdas Lära Online] är detta klart framställt, men där ges en något hård och fast materialistisk framställning av den och får läsaren att tro att läran talar om sju distinkta glober, alla åtskilda, men dock förbundna med varandra. Man kan dra slutsatsen att författaren velat säga, att jordens glob är lika åtskild från de andra sex globerna, som Venus är från Mars.  

Detta är inte läran. Jorden är en av sju glober enbart med avseende på människans medvetande, för när hon är verksam på en av de sju förnimmer hon den som en distinkt glob och ser inte de andra sex.

__________________________________________________________________________________________________________________
THE OCEAN OF THEOSOPHY page 24                                                                                         TEOSOFINS OCEAN sidan 24


Detta är i fullständig korrespondens med människan själv vilken har sex andra beståndsdelar av vilken endast den grova kroppen är synlig för henne då hon nu är verksam på jorden – den fjärde globen – och hennes kropp representerar jorden. Alla de sju ”globerna” utgör en enda massa eller stor glob och alla genomtränger de varandra. Men vi måste säga ”glob”, eftersom deras yttersta form är klotformig eller sfärisk. Om man förlitar sig alltför mycket på A. P. Sinnetts förklaring kan man anta att globerna inte genomtränger varandra utan endast är förenade genom elektriska strömmar eller magnetiska kraftlinjer. Och om man fäste allt för mycket uppmärksamhet vid diagrammen, som används i Hemliga
Läran för att illustrera detta schema, utan att ägna lika stor uppmärksamhet åt de förklaringar och varningar som ges av H. P. Blavatsky, kan kanske samma fel göras. För både hon och hennes Adeptlärare säger att vår kedjas sju glober ”är inbemängda i varandra, men inte av samma substans”.* Detta framtvingar ytterligare varningar att inte lita på statistik eller plana ytdiagram, utan titta på den metafysiska och andliga aspekten av teorin som den förmedlas på engelska [och svenska]. Sålunda har vi från själva källan till A.P. Sinnetts bok påståendet, att dessa glober är förenade till en enda massa trots att de skiljer sig från varandra i substans, och att denna olikhet i substans beror på förändring av medvetandets centrum.

Jordkedjan med sju glober som på detta sätt definierats är den direkta reinkarnationen av en tidigare kedja av sju glober, och denna tidigare sjutaliga familj var månkedjan, där själva månen är den synliga representanten av den gamla kedjans fjärde glob. När detta forna väldiga väsen, bestående av månen och sex andra glober, alla förenade till en enda massa, nådde sin livsgräns, dog den, precis som varje varelse dör. Var och en av de sju sände sin energi ut i rymden och lämnade likartat liv eller vibrationer åt kosmiskt stoft – materia – och den totala kohesionskraften till det hela sammanhöll de sju energierna. Detta resulterade
__________________________________

* Secret Doctrine, Vol. I, org. ed. s. 166.  [Den Hemliga Läran, Del. I, sid.187.]  

__________________________________________________________________________________________________________________
THE OCEAN OF THEOSOPHY page 25                    MARS OCH MERKURIUS I ANDRA KEDJOR                        TEOSOFINS OCEAN sidan 25

i evolverandet av den nuvarande Jordkedjan med dess sju energi- eller evolutionscentra kombinerat i en enda massa. Eftersom Månen var den fjärde inom den gamla serien befinner den sig på samma förnimmelseplan som Jordens, och då vårt medvetande nu i stort sätt är begränsat till Jorden, kan vi bara se en av de forna sju – nämligen: vår Måne. När vi blir verksamma på någon annan av de sju globerna, kommer vi att på vår himmel förnimma dess korresponderande döda kropp, som då blir måne, men den nuvarande månen ser vi då inte. Venus, Mars, Merkurius och andra synliga planeter är alla fjärde-plans glober med bestämda planetariska massor och är av denna anledning synliga för oss, medan de andra följeslagarnas sex energi- och medvetande centra är osynliga. Alla diagram på plana ytor fördunklar bara teorin eftersom ett diagram nödvändiggör linjära uppdelningar. 

Strömmen eller massan av de Jag som utvecklas på vår kedjas sju glober, är begränsade till antalet, likväl är den faktiska mängden enorm. För trots att universum är gränslös och oändlig, är likväl i varje särskild del av Kosmos i vilket manifestation och evolution har börjat finns där en gräns för manifestationens omfattning och för antalet Jag som är engagerade i denna. Och hela antalet Monader som nu genomgår sin evolution på vår Jordkedja kom från de sju gamla planeterna eller globerna, som jag har beskrivit. Esoterisk Buddhism kallar denna mängd av Jag för en ”livsvåg”, och avser Monadernas flöde. Den nådde denna planetariska massa, vars centralpunkt för vårt medvetande representeras av vår jord, och började sin evolution på klotet A eller Nr.1, kom likt en arme eller flod.  Den första skara började på glob A och genomgick där en lång evolution i kroppar som var lämpade för ett sådant tillstånd i materian, och passerade vidare till glob B, och så vidare genom alla de sju större medvetandetillstånd som blivit kallade glober. När den första skaran lämnade glob A, strömmade andra in och fortsatte samma utveckling, hela armen fortskred regelbundet runt den sjufaldiga vägen. 

__________________________________________________________________________________________________________________
THE OCEAN OF THEOSOPHY page 26                                                                                         TEOSOFINS OCEAN sidan 26

Denna resa pågick under fyra kretslopp runt det hela, och därmed hade hela strömmen eller armén av Jag från den gamla Månkedjan anlänt, och den är då fulltalig, inga fler tillkom efter mitten av fjärde Runden. Samma kretsloppsprocess pågår för de vid olika tidpunkter anlända klasser under sju hela Runder genom alla de sju planetariska medvetenhets-centra, och när de sju är till ända kommer lika mycket fullkomlighet som är möjligt att ha uppnåtts som motsvarar denna enorma tidsperiod, och då kommer denna kedja eller massa av ”glober” att dö och i sin tur ge upphov åt ytterligare en annan serie. 

Var och en av globerna användes av den evolutionära lagen för utvecklandet av sju raser, och av sinnen, förmågor och krafter lämpliga till detta tillstånd i materian: erfarenheten från alla sju globerna är nödvändig för att åstadkomma en fullkomlig utveckling. Följaktligen har vi Runder och Raser. En Rund är ett kretsande genom de sju centra av planetariskt medvetande; en Ras är rasens utveckling på ett av dessa sju. För varje glob finns det sju raser, men de totala fyrtionio raserna bildar tillsammans endast sju stora raser, den särskilda sjufaldiga indelningen av raserna på varje glob eller planetariskt centrum bildar i själva verket en ras med sju beståndsdelar eller särskilda egenheter med avseende på funktion och förmåga. 

Och då ingen fullkomlig ras kan utvecklas på ett ögonblick på någon glob, måste naturens långsamma, ordnade processer, vilka inte tillåter några språng, fortgå med lämpliga medel. Därför måste under-raser utvecklas den ena efter den andra, innan den fullkomliga rotrasen har bildats och sedan utsänder rotrasen sina sidoskott medan den förfaller och förbereder för ankomsten av nästa stora ras. 

För att illustrera detta, har det tydligt undervisats om, att på Amerikas kontinent kommer den nya – den sjätte – rasen att utvecklas; och här är nu alla jordens släkten engagerade i en stor sammansmältningsprocess ur vilken en högt utvecklad under-ras kommer att växa fram, efter vilken andra

__________________________________________________________________________________________________________________
THE OCEAN OF THEOSOPHY page 27                MONADERNA VÄSENTLIGA FÖR EVOLUTIONEN                     TEOSOFINS OCEAN sidan 27



 med likartade processer ska utvecklas ända till dess att den nya rasen är komplett.
 

Mellan slutet av någon stor ras och början av en annan är där en period av vila, vad beträffar globen, för då lämnar de mänskliga Jagens ström den för en annan i kedjan för att där fortsätta evolutionen av krafter och förmågor. Men när den sista rasen, den sjunde, framträtt och fullständigt fullkomnat sig själv, närmar sig en stor upplösning, liknande den jag i korthet beskrivit, som föregår jordkedjans födelse, och då försvinner världen som ett konkret föremål, och vad beträffar det mänskliga örat råder tystnad. Detta, sägs det, är upphovet till den så allmänna övertygelsen, att världen skall förgås, att det kommer en domens dag, eller att det har funnits universella översvämningar eller eldsvådor. 

Om vi börjar med evolutionen på Jorden, så uppges det att strömmen av monader först börjar bearbeta den materiella massan till vad som kallas dess elementala tillstånd, då allt är gasformigt eller eldartat. För den forntida och sanna teorin är att ingen evolution är möjlig utan Monaden som livgivande förmedlare. Under detta första stadium finns varken växter eller djur. Därefter kommer det minerala stadiet, då hela massan hårdnar, Monaderna blir alla fängslade däri. Sedan utvecklar sig den första klassens Monader till vegetativa former vilka de själva konstruerat, och ännu framträder inga djur. I nästa skede utvecklar sig den första klassens Monader från växtriket och frambringar djurformer, därefter den mänskliga astrala och skugglika modellen, och då har vi mineraler, växter, djur och blivande människor, medan den andra och senare klasser fortfarande utvecklas i de lägre rikena. När mitten av fjärde runden är uppnådd utvecklar sig inga flera Monader till männidkostadiet och kommer inte att uppnå det förrän en ny planetarisk massa, en reinkarnation av vår nuvarande, är bildad. Detta är hela processen i stora drag, men med många detaljer utelämnade, för i en av runderna framträder människan före djuren. Men denna detalj behöver inte leda till någon förvirring. 

För att framställa saken på ett annat sätt. Planen kommer

__________________________________________________________________________________________________________________
THE OCEAN OF THEOSOPHY page 28                                                                                         TEOSOFINS OCEAN sidan 28


först i det universella förnuftet, efter vilken den astrala modellen eller grundvalen är gjord, och när denna astrala modell är fullständig, genomgår hela materian en kondenseringsprocess ända fram till mitten av Fjärde Runden. Efter detta, vilket är vår framtid, förandligas hela massan med fullt medvetande och hela kroppen av glober lyfts upp till ett högre utvecklingsplan. I kondenseringsprocessen, som ovan refereras till äger en förändring rum med avseende på tiden för människans framträdande på vår planet. Men om dessa detaljer har lärarna endast sagt, ”att med den Andra Runden förändras planen, men denna förändring kommer inte att meddelas denna generation”. Därför är det omöjligt för mig att meddela detta. Men det finns ingen ovisshet på denna punkt att sju stora raser måste utvecklas här på denna planet, och att hela samlingen av raser måste tillryggalägga sin rund sju gånger kring hela serien av de sju globerna.
 

Människorna framträdde inte tvåkönade från början. De första var könlösa, sedan förändrades de till hermafroditer, och slutligen skildes de åt i manliga och kvinnliga. Och denna uppdelning av människan i man och kvinna skedde för mer än 18, 000, 000 år sedan. Av denna anledning sägs det i dessa forntida skolor, att vår mänsklighet är lite mer än 18, 000, 000 år gammal. 

WILLIAM Q JUDGE 

Översatt från The Ocean of Theosophy av William Q Judge. Utgiven av The Theosophy Company, Los Angeles, 1987

______________________________________________________

länk till Huvudindex
Teosofins Ocean
______________________________________________________

 länk till Svar på Frågor till Teosofins Ocean,
kapitel 3 av Robert Crosbie

______________________________________________________



|
   till ULTs hemsida   |  till William Q Judge Online   | till Robert Crosbie Online | 
till toppen  |

wpeAF.jpg (3179 bytes)

Copyright © 1998-2016 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö     
Uppdaterad 2017-03-07