Om "Profeter mot strömmen" och Helena Blavatskys teosofi.
Några kommentarer kring en recension av boken Profeter mot
strömmen av Olav Hammar
publicerad i Folkvett 3-4/2000 gjord av
Lennart Sjöberg
© 2001 Online Teosofiska Kompaniet Malmö
Här fanns tidigare en artikel.....
Artikeln "Exploatering av ångestkapitalet" skriven av Lennart Sjöberg och publicerad i Folkvett 3-4/2000 har vi tvingats att ta bort, "annars skulle juridiska åtgärder vidtagas", vilket meddelades från en av medlemmarna i rådet av Folkvett i ett email till redaktionen den 16 november 2002.
Så nu får ni – kära läsare – försöka hitta artikeln på biblioteket eller på Internet på egen hand. Vi fick inte visa artikeln i dess helhet.
Vi på redaktionen besvarade Folkvett ungefär såhär för en månad sedan när vi först fick besked att ta bort artikeln:
Vi på redaktionen valde för ungefär ett år sedan att publicera Lennart Sjöbergs kritik av Olav Hammars bok "Profeter mot strömmen" plus ”vår egen kommentar”, eftersom vi ansåg det fanns många felaktiga uppgifter i kritiken…. Nu ett år senare hör någon av sig (Jesper från Folkvett)…. Kanske därför att det strider mot deras intressen om någon kommenterar deras åsikter om andras åsikter….alltså kritik mot kritikerna….
Kan det någonsin vara fel att kritisera?…nej, tvärtom …nu har ju redan tusentals läsare fått olika sidor belysta…det låter väl vettigt…eller strider det mot ert folkvett?
Om ni verkligen tycker att er kritik av Olav Hammers bok är så betydelsefull, varför då inte dela med er gratis på nätet till dem ni kritiserar…ni borde ju vara glada att någon över huvud taget läser er kritik och bemöter den….eller passar det inte er?…tror ni att vi tjänar pengar på den artikeln, eller var brister det?
Öppenhet, och att stå för sina åsikter har ända sedan Aristoteles tider varit en heder för både kritikern och för den kritiserade. Att låta samtliga parter komma till tals är det minsta man kan begära i vårt upplysta tidevarv.
Vi är för öppenhet och inte för att undanhålla information… Vi är för öppenhet inte för censur…vi är för ”share ware”, inte för den sortens ”copyright” där åsikter passerar för sanningar och verkliga fakta, bara för att de trycks i en tidskrift.
Men vi kan också tänka oss att ta bort ”er” del av vår artikel och lägga ut detta brev (email) istället på den plats där er artikel tidigare fanns och där påpeka att vi var tvungna att ta bort den artikel som tidigare fanns där på grund av att den inte passade era åsikter…och bara ta med några korta rader ur er artikel istället för att ta med allt… det är kanske det ni vill… låter det vettigt?
Vi ber så mycket om ursäkt för att vi på redaktionen inte har uppfyllt era krav på att få publicera er artikel, men väljer nu att göra ett kortare utdrag istället för hela artikeln, bara för att visa hur era tongångar går och framför varför vi som teosofer har reagerat på er kritik som är direkt kränkande mot våra åsikter:
...1800-talet såg uppkomsten av en rad s k esoteriska läror, varav den viktigaste var Madame Blavatskys teosofi, men många andra hade föregått och följde henne: andeskådare, mesmerister, antroposofer osv. I vår tid har teosofin och dess släktingar överlevt i form av nyandlighet eller New Age, vars positiva budskap om oändliga utvecklingsmöjligheter för envar samt evigt liv i form av reinkarnation i ständigt högre former av mänsklighet omfattas av en betydande del av vårt folk. Nyandligheten är mycket populärare än den förstenade kristendomen.
...Hammers tes är att "New Age" inte är speciellt ny men inte speciellt gammal heller. Företrädare för nyandliga sekter vill gärna hävda att de förespråkar en "urgammal visdom", men som Hammer visar är det i allmänhet fråga om ett övertagande av centrala teser hos 1800-talets esoteriker, framför allt teosoferna.
...Hammer berör också kortfattat den tyska rasismens ockulta rötter med hänvisning till bl a Goodrick-Clarkes bok The Occult Roots of Nazism: Secret Aryan Roots and their Influence on Nazi Ideology. Hammer avvisar emellertid att det skulle finnas någon stark koppling mellan rasism och esoteriska övertygelser. Icke desto mindre finns belägg för att både Blavatsky och Steiner var rasister. Säkert kan man hitta rasister som inte är esoteriskt troende, men poängen är att det esoteriska tänkandet skapar en grogrund för allsköns grumligt tankegods. Den som en gång bestämt sig för att avvisa logik och sunt förnuft kan givetvis, om omständigheterna i övrigt talar för det, komma att tro på vad som helst, bl. a rasism.
Vi har inte mer att tillägga på redaktionen, annat än att säga att här nedan följer direkt vår gamla kommentar till Folkvetts artikel i oförändrat skick.Peter Bernin, den 17 november 2002
Redaktör på Teosofiska Kompaniets Hemsida
Kommentarer från redaktionen på Teosofiska Kompaniet.
Att läsa ovanstående recension i
Folkvett av Lennart Sjöberg får mig att undra om han överhuvudtaget
har läst någon teosofisk artikel av Helena Blavatsky själv. Han verkar som så
många andra kritiker till teosofin falla åt den enkla lösningen att citera någon
annan, i det här fallet Olav Hammar, och sedan utifrån detta göra sina kritiska
kommentarer mot allt som är nytt och utanför den normala begreppsvärlden.
Att påstå att teosofin och teosoferna skulle vara rasister är att gå lite för
långt, det har ingen som helst täckning. Speciellt inte när det första av
Den Teosofiska Rörelsens Syften
är:
1 Att bilda en kärna av Universellt Broderskap inom mänskligheten utan att
fästa avseende på ras, troslära, kön, samhällsklass eller hudfärg.
Man kan undra vad syftet med denna recension egentligen är ? Vilka intressen företräder den? Hur objektiv är egentligen Sjöberg? Vi teosofer räknar inte med att våra idéer ska bli fullt ut förstådda av materialistiska journalister, men att vara objektiv är det minsta man kan begära. Vi har i nu snart fyra år regelbundet nästan varje dag lagt ut teosofiska texter på nätet på vår hemsida www.teosofiskakompaniet.net Här kan man själv ta del av vad teosofins grundare Helena Blavatsky har skrivit och förmedlat genom sina lärare eller gurus. Det är inte speciellt svårt att förstå teosofins läror om man inte har förutfattade meningar om allt. Teosofin har sin egen religion och sin egen vetenskap. Detta i sig kan vara svårt att acceptera. Men gör man det så finns det mycket som skulle kunna hjälpa vår civilisation vad det gäller både etik, filosofi och förståelsen med livet. Helena Blavatsky skrev redan 1889 i en av sina tusen artiklar Våra Tre Syften följande:
Sakta men säkert håller Samfundet på att sprida sig och vinna anhängare över hela världen. Medan våra belackare är upptagna av sin tarvliga syssla håller vi på att skapa ett underlag av fakta åt dem som en dag kommer att dokumentera Samfundets historia. Det är inte i de polemiska stridsskrifterna eller på tabloidsidorna som våra prestationer kommer att göra bestående intryck. Vi kommer att gå till historien genom de synliga och konkreta manifestationerna av våra ursprungliga föresatser, nämligen att skapa en kärna av universellt broderskap, förnya intresset för orientalisk litteratur och filosofi samt inspirera människor att studera de ockulta frågorna inom fysik och psykologi. Samfundet har funnits i knappt 14 år men har redan hunnit åstadkomma oerhört mycket! Och mycket av det arbete är av utomordentlig hög klass. Våra motståndare må kanske inte göra oss rättvisa, men det är inget tvivel om att vi kommer att få upprättelse i framtiden.
Teosofi har inte skadat någon utan tvärt
om, den har hjälpt många människor att få en större mening med livet. Detta
måste ju välkomnas av varje humanist, varje kristen eller buddhist, varje
politiker eller varje nu levande människa. Det finns nog ingen rörelse i modern
tid som gjort så mycket som den Teosofiska Rörelsen för att befrämja
förhållandet mellan Österland och Västerland, detta kan inte nog understrykas i
dessa tider. Den kände psykologen C. G. Jung skrev en gång och vi citerar
artikeln Reinkarnation –
Fenixmysteriet med följande utdrag:
Fastän alla slags mirakulösa berättelser hade nått Europa för tvåtusen år sedan från det mytiska Indien med sina vise män... kan det inte sägas att en verklig kunskap om indisk filosofi och filosofiska övningar existerade förrän Upanishaderna, tack vare fransmannen Anquetil du Perrons mödor introducerades till västerlandet. En allmän... kunskap möjliggjordes först av Max Müller, Oxford, då han gav ut The Sacred Books of the East. Till en början förblev denna kunskap förbehållen sanskritlärda och filosofer. Men det dröjde inte länge förrän den teosofiska rörelsen, inledd av Helena Blavatsky, tog de österländska traditionerna i besittning och offentliggjorde dem för den stora allmänheten.
C.G. Jung
Psychology and Religion: West and East
Vi människor behöver idag en enad front, en filosofi eller för den delen kanske
en religion som vi teosofer kallar för Visdomsreligionen. En religion som
håller samman människorna, inte en religion som splittrar oss människor i många
olika krigförande religioner som vi nu ser runt omkring oss. Detta är speciellt
viktigt sedan de fruktansvärda attackerna på amerikanska mål som World Trade
Center och Pentagon. Teosofin framhåller att det bara finns en Gud eller Kraft,
som är dyrkad under många olika namn av många olika religiösa grupper, så det
finns egentligen ingen riktig grund för några som helst religionskrig. Att
teosofins upphöjda tankar skulle kallas för rasistiska finner jag tagna
helt ur luften. Att citera utdrag ur Helena Blavatskys skrifter och artiklar
utan något som helst sammanhang eller context är bara att nedsvärta något som
man inte riktigt förstår.
Att alla människor idag inte tror på karma, reinkarnation, kretsloppsprincipen eller själens odödlighet är ett faktum. Men många teosofer gör det och har dessa tankegångar som sina ledstjärnor. Detta innebär inte att den teosofiska rörelsen leder till ondskefulla handlingar. Tvärtom så tror jag att just dessa tankegångar skyddar just mot den sortens agerande.
Att teosofin för vidare en tradition av
idéer, dvs en "urgammal visdom" är inget märkvärdigt eller orealistiskt. Det är
också ett faktum. Helena Blavatsky skrev i en av sina artiklar
Vad är teosofi? så här:
Det fanns teosofer före kristendomen, trots att de kristna författarna tillskriver utvecklingen av det Eklektiska Teosofiska systemet till den första delen av det tredje århundradet efter Kristus. Diogenes Laertius spårar teosofin tillbaka till en tid före den ptolemieska dynastin och anser att dess grundare var den egyptiske hierofanten Pot-Amun, ett koptiskt namn som betyder "en präst som har vigt sitt liv åt Amun" – visdomens gud. Men historien visar att teosofin återuppväcktes av Ammonios Sakkas, neoplatonismens grundare. Han och hans lärjungar kallade sig "filaletéer" – älskare av sanningen, medan andra kallade dem för "analogister" därför att de ansåg att det som hände i den yttre världen och som alla gamla legender, symboliska myter och mysterier beskrev, var analoga med eller motsvarade människans inre processer och upplevelser. Ammonios ville förena alla sekter, människor och länder i en enda gemensam tro – en tro på en Högsta, Evig, Ogripbar och Namnlös kraft som styrde universum med oföränderliga och eviga lagar. Han ville bevisa att det fanns ett slags primitivt och ursprungligt teosofiskt system som från början och i allt väsentligt var detsamma i alla länder, att få människor att lägga alla konflikter och stridigheter åt sidan och förenas i gemensamma mål och värderingar såsom barn av en och samma moder. Han ville rensa upp i de gamla religionerna, som i olika grad var korrumperade och fördunklade av allt mänskligt skräp, genom att förena och förklara dem ur rent filosofiska principer. Av denna anledning lärde man ut de buddhistiska, vedantiska och magiska eller zoroastriska systemen, i den eklektiska teosofiska skolan jämsides med alla de grekiska filosofierna. Därav det märkbara buddhistiska och hinduiska draget bland gamla teosofer och i Alexandria att dels ge föräldrar och de äldre den respekt man ansåg tillkomma dem, dels kultivera en altruistisk kärlek till hela mänskligheten och en medkänsla även för djuren. Han ville grunda ett system av moralisk disciplin som skulle få människor att leva efter de lagar som deras respektive länder hade stiftat samt höja deras medvetande genom att få dem att studera och begrunda den enda Absoluta Sanningen.
Att förklara vad teosofi är eller inte är, kräver en hel del tänkande av läsaren också. Vi inbjuder därför alla läsare av detta korta genmäle att själv läsa och studera vad teosofin har att säga i de många grundläggande livsfrågorna genom att hänvisa till vår hemsida www.teosofiskakompaniet.net
Peter Bernin, den 15 september 2001
UNITED LODGE OF THEOSOPHISTS, Malmölogen
Läs även denna korta text av Olav Hammar:
Om Teosofi och New Age
En intervju gjord med religionshistorikern Olav Hammer i anslutning
till sommarkursen "New Age en ny folktro?" (Lunds Universitet, 1996)
| till ULTs hemsida | till William Q Judge Online | till Helena Blavatsky Online |
Copyright © 1998-2014 Stiftelsen Teosofiska Kompaniet Malmö
Uppdaterad
2014-03-23